23948sdkhjf

Uppsalaforskare ger Greenpeace svar på tal om skogspolitiken

2008-03-25 Mark- och skogsforskare vid SLU i Uppsala reagerar mot Greenpeace kritik mot den svenska regeringens skogsproposition, som kom strax före påsk. Enligt professor Mats Olsson vid SLU har Greenpeace rätt i vad de säger om mångfald men fel i vad de säger om skog och klimat.
Amanda Tas från Greenpeace hävdade i en nyhetsnotis på Papernet den 19 mars, att avverkningarna i skogsbruket bidrar till frigörandet av koldioxid, och att ett kalhygges förmåga att binda kol är liten jämfört med förmågan hos sluten skog.

Mats Olsson, professor i markvetenskap vid SLU i Uppsala, menar att det är riktigt att ett kalhygge har liten förmåga att ta upp koldioxid och att det kan ske avgång från sådan mark, men att det är fel att dra slutsatsen att avverkningarna bidrar till frigörandet av koldioxid.

- Det är tvärtom så att ett aktivt brukande av skogen med gallringar och slutavverkningar är en huvudförutsättning för skogens kapacitet att minska Sveriges utsläpp av växthusgaser, säger Mats Olsson, och fortsätter:

- För det första varar kalhyggesfasen bara under en kort period av ett skogsbestånds livstid. Under större delen av beståndets livstid tar träden upp stora mängder koldioxid, och sammanlagt för hela omloppet och för Sverige blir upptaget enormt. Denna slutsats kan man dra ur data från Sveriges Riksskogsinventering och inventering av skogsmark, samt från många vetenskapliga studier. Det årliga upptaget i skog är ungefär dubbelt så stort som utsläppen från samhället! Olika undersökningar visar att det också sker ett upptag av koldioxid i mark – trots tillfällig avgång under hyggesfasen.

- För det andra är avverkning en förutsättning för fortsatt upptag av koldioxid, fortsätter Mats Olsson. Skog kan inte oavbrutet i oändlig tid ansamla koldioxid. När skogen uppnår hög ålder blir det naturliga avdöendet lika stort som tillväxten. De döda träden bryts ned och koldioxiden återgår till atmosfären. Det hela blir ett nollsummespel.

- För det tredje beror den riktigt stora koldioxidvinsten med skogsbruket på att vi utnyttjar skogsråvaran för att ersätta fossila bränslen, eller ännu bättre ersätta betong och stål i byggnationer. Om det inte fanns timmer skulle alla hus, broar, trappor mm behövas byggas av betong och stål och detta skulle flerfaldiga utsläppen av koldioxid.

Professor Olsson menar, att det behövs en nyanserad debatt, där nyttan av skogen för såväl klimat som mångfald kan balanseras. Regeringens skogsproposition är bra för klimatet men kan ha oönskade konsekvenser för mångfalden, menar han. Här krockar miljömålen – och lösningen förutsätter en debatt baserad på kunskap. /AA
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.062