23948sdkhjf

Sveriges skogar på digital karta

Med information om skogen lagrad som digitala kartdata är det enkelt att exempelvis ta reda på hur mycket skog det finns inom ett område och hur gammal den är. Uppgifterna kan användas av skogsägare, forskare och tjänstemän inom miljövård, naturvård och skogsbruk för att fatta väl underbyggda beslut om skogen.

Den första heltäckande beskrivningen av skogen gjordes för år 2000 och kallas kNN-Sverige 2000 (se fakta). Men för att kunna följa förändringar i skogens miljö behöver informationen revideras med jämna mellanrum. Därför arbetar nu fem personer vid avdelningen för fjärranalys med att ta fram en uppdaterad version för år 2005. Forskaren Mats Nilsson leder projektet.

– Vårt mål är att kunna uppdatera den heltäckande beskrivningen av Sveriges skogar vart femte år. Efterfrågan är stor och hittills har kNN-data använts för en rad olika syften. Exempelvis för att hitta sammanhängande områden av skyddsvärd skog, beräkna tillgången på biobränsle inom ett område eller som underlag för att beskriva och analysera avrinningsområden, berättar Mats Nilsson

Den uppdaterade kNN-Sverige ger en bild av hur den svenska skogen såg ut år 2005. Databasen kommer att innehålla flera olika kartskikt, med uppgifter om skogens virkesförråd fördelat på trädslag, trädens ålder och höjd. En nyhet är att även en skattning av den totala biomassan finns med i ett separat skikt. Kartskikten kan användas i geografiska informationssystem (GIS) för beskrivningar och analyser av skogen på lokal, regional eller nationell nivå. I ett GIS går det också att kombinera kNN-Sverige med andra kartor som exempelvis fastighetskartan.

För basåret 2005 kommer kommer det också att släppas en alternativ databas med förenklade uppgifter om skogen i så kallat vektorformat. Det innebär att uppgifterna kopplas till naturligt avgränsade ytor med definierade gränslinjer. En fördel med vektoriserade data är att de ger snyggare kartor.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.078