Sverige: Korrosion ett vanligare inslag i brukens skadestatistik
Korrosionsskador i indunstningsanläggningar blir allt vanligare inslag i brukens skadestatistik. Utvecklingen av lutindunstningstekniken mot högre luttorrhalter och temperaturer förvärrar situationen. Det sade Pernilla Andreasson från Det Norske Veritas under ett uppmärksammat anförande som inledde massasektionens föredragsprogram på SPCIs höstmöte i Sundsvall förra veckan.I början av 90 talet ökade mängden korrosionsskador vilket sattes i samband med modernare kokmetoder. Strävan mot högre torrhalt gav mindre mängd rökgaser vilket ledde till miljömässiga vinster och bättre värmeekonomi. Ökad torrhalt ger emellertid mer korrosion har erfarenheter visat. I många fall uppstår korrosionsskador till och med på rostfritt stål, sade Pernilla Andreasson.I modernare så kallade fallfilmsindunstare, som till större delen är rostfria, uppstår spänningskorrosionssprickning och erosionskorrosion. Mest utsatt är separatordelarna ovanför vätskeytan där temperaturen är som högst. Även droppavskiljare, ångmatningsledningar, stativ och balkar drabbas av sprickbildning och allmän korrosion. Svårare att åtgärda är den spänningskorrosion som ibland uppstår i punktsvetsarna i lamellpaketen visar erfarenheter från inspektioner.Kostnaderna på grund av korrosion är enorma, inte minst för samhället. Uppskattningsvis går fyra procent av industriländernas BNP till att finansiera korrosionsskador. En undersökning utförd av Det Norske Veritas i samarbete med två massatillverkare visar att mer än hälften av brukens underhåll är korrosionsrelaterat och att kostnaderna orsakade av korrosion uppgår till 3 procent av vad bruken får ut för den färdiga massan. Att det är så dyrt beror främst på produktionsbortfall samt reparationer och inspektioner, snarare än materialkostnader. (MH)