Sverige: Skogsägare bör spara stormfällda träd
Låt fler stormfällda träd ligga till nytta för biologisk mångfald. Det skriver Naturvårdsverket i ett pressmeddelande. Skogsägarna tar bort de allra flesta vindfällda träden efter en storm. Men en stor mängd insekter, svampar och andra livsformer lever på och i döda träd. En vindfälld gran kan ge småkryp näring och boplats i över 100 år. Skogsägarna är rädda för att barkborrar och andra skadeinsekter frodas i vindfällda träd. Därför är de mycket nitiska med att ta bort träden efter en storm. Det visar en studie som beställts av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen inom ett projekt som följer skogsbrukets effekter på den biologiska mångfalden. Studien är den första i sitt slag och har gjorts av Åsa Törlind som ett examensarbete inom jägmästarprogrammet. Åsa Törlind presenterade studien igår, onsdagen den 27 januari, vid ett seminarium i Uppsala. Ett område i norra Uppland har studerats. Åsa Törlind har inventerat hyggen som togs upp 1995 då området drabbades av en storm som fällde många träd. I snitt fanns nära 10 kubikmeter vindfällda barrträd per hektar efter stormen. Bara drygt 0,3 kubikmeter per hektar har fått ligga kvar, trots att Skogsstyrelsens föreskrifter tillåter maximalt 5 kubikmeter skadad färsk barrved bli liggande i skogen. Meningen med gränsen på 5 kubikmeter är att hålla skadeinsekterna skara på en hanterlig nivå samtidigt som de hotade och hänsynskrävande arterna får tillräckligt med död ved. Grova träd är speciellt viktiga för många hotade arter. I upplandsfallet togs många av dem bort av skogsägarna. Det finns ingen risk för insektsangrepp på döda lövträd, men de flesta lövträd togs ändå tillvara av de mindre skogsägarna. På bolagshyggen låg ungefär hälften av de stormfällda lövträden kvar. (Pressmeddelande) (BMH)