Gruvplaner splittrar fjällregionen
Lokalsamhällen i fjällregionen är djupt splittrade och det lokala inflytandet litet när tillstånd söks för nya gruvetableringar i Sverige., visar ny forskning om de tre planerade gruvorna i Rönnbäcken, Kallak och Rakkuri som alla ledde till starka protester och stor mediebevakning.
– De lagstadgade möjligheterna till inflytande i tillståndsprocessen är begränsade och de lokala aktörerna anser att de kommer in för sent i processen. Om de som är skeptiska till en gruvetablering saknar möjligheter att göra sin röst hörd ökar sannolikheten för olika former av aktivism och rättsliga överklaganden, säger Karin Beland Lindahl, forskare i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet och projektledare.
Karin Beland Lindahl och hennes forskarkollegor i Luleå och Umeå har med hjälp av gruppsamtal, intervjuer, enkäter och analyser av policydokument studerat konflikter om gruvetablering i Sverige, framförallt i den fjällnära regionen. I de tre studerade fallen i Storuman, Jokkmokk och Kiruna bottnar meningsskiljaktigheterna i värderingsskillnader som ofta handlar om mer än själva gruvan.
– Konflikterna om gruvetableringar handlar mycket om hur olika människor ser på en specifik plats och på vad som är en hållbar framtid, säger Karin Beland Lindahl.
Till dem som är skeptiska till gruvetableringar i Storuman, Jokkmokk och Kiruna hör, förutom samebyar och andra samiska organisationer, också företrädare för miljö- och friluftsintressen samt flera byaföreningar. De positiva attityderna drivs framförallt av personer med förväntningar om jobb och befolkningstillväxt.
Gruvbranschen är beroende av acceptans för att kunna bedriva sin verksamhet. Att öka lokala aktörers delaktighet och inflytande i tillståndsprocessen kan skapa högre legitimitet och bättre förutsättningar för att kunna fatta beslut som accepteras av fler, menar forskarna.
Anna Zachrisson, forskare i statsvetenskap vid Umeå universitet, tror inte att konflikterna går att undvika helt, men brist på delaktighet och otydlighet riskerar att spä på snarare än att hantera dem. Dialog och samråd kan troligtvis inte lösa intressekonflikterna men är ändå viktiga. Forskarna har i rapporten tagit fram en lista på hur det kan göras för att fungera bättre.
– Det finns för lite vägledning om hur och när myndigheter ska samråda. Olika tillämpningar av regelverken gör att processen upplevs som orättvis. I rapporten rekommenderar vi att lagstiftningen utvecklas för att tydliggöra vilka som berörs, när samråd ska ske och hur samråd ska genomföras på ett professionellt sätt, säger Anna Zachrisson.
Mer om projektet:
Forskare vid Luleå tekniska universitet och Umeå universitet har i projektet ”Konflikter om gruvetablering” undersökt hur de lokala aktörerna ser på hållbar utveckling, vilkas perspektiv som blir inflytelserika respektive marginaliserade i tillståndsprocesserna samt i vilken utsträckning dialog är ett sätt att hantera konflikterna. Forskarnas rapport är baserad på projekten ”Konflikter om gruvetablering”, finansierat av Länsstyrelsen i Norrbotten, och ”Fjällnära gruvdrift – vägar till hållbarhet?” som ingår i forskningssatsningen ”Storslagen fjällmiljö”, finansierad av Naturvårdsverket i samverkan med Riksantikvarieämbetet.