Kräver myndighet på tydliga mål
”Vi måste ha bättre koll på hur pengarna används” säger Lars Hjälmered (M), om Energimyndighetens mångmiljonstöd till industrin. Under ett halvår har fyra konsulter letat efter bevis för att stöden fått effekt – utan resultat. Ändå menar Jennie Nilsson (S) att pengarna fått effekt.
I förra numret berättade Process Nordic att Energimyndigheten plöjt ner 446 miljoner i järn- och stålindustrin under sjutton år. Syftet har varit att hjälpa branschen med energieffektivisering och övergången från fossila bränslen till förnybara. Tyvärr finns det ingen som med säkerhet kan säga att pengarna fått effekt.
– Skattepengar ska alltid användas ansvarsfullt, och det reportage som ni har skrivit väcker några
allvarliga frågor. Då är det rimligt att regeringen och ansvarig myndighet gör en utredning och drar lärdom till kommande satsningar, säger Lars Hjälmered (M), till Process Nordic.
Han är Moderaternas energipolitiska talesperson och dessutom vice ordförande i Riksdagens näringsutskott. Moderaterna vill att ansvariga myndigheter ska ställa tydliga och uppföljbara mål i den här typen av forskningsprogram. Dessutom vill de ha en vetenskaplig utvärdering av näringspolitiken, liknande den som finns för arbetsmarknadspolitiken.
Jennie Nilsson (S) är ordförande i Näringsutskottet, och hon vill också ha tydligare mål och bättre uppföljning. Däremot tycks hon vara mer nöjd med myndighetens pengahantering och försvarar branschen.
– Om vi jämför med andra länder så har Sverige kommit längre när det gäller energieffektivisering i tung industri, och det talar ju ändå för att det har gett en effekt, säger hon.
Process Nordic skrev också i förra numret att pengarna kan haft en positiv effekt, men att den inte gått att bevisa. Fyra konsulter letade under ett halvår efter konkreta bevis för att stödet fått effekt – utan att hitta några. Jennie Nilsson är dock fullt övertygad om sin sak:
– Min bild är att pengarna haft effekt, säger hon.
Jennie Nilsson påpekar att branschen delfinansierat projekten och att industrins satsningar varit större än det statliga stödet.
Lars Hjälmered tycker ändå att pengarna måste ha en bevisad effekt:
– Det spelar ingen roll om det handlar om 50, 500 miljoner eller flera miljarder kronor. Vi måste ha som ingång att pengarna ska ge resultat. Många regeringar har satsat mycket pengar under årens lopp, och det är inte rimligt att det i efterhand väcks frågor om dessa stöd gjort någon nytta. Vi måste ha bättre koll på hur pengarna används, menar han.
– Jag tycker det är helt rätt att använda våra skattepengar till den här typen av energiforskning, sen ska inte jag som politiker avgöra exakt vilka projekt pengarna ska gå till. Det får experterna göra. Men med dessa pengar följer också ett stort ansvar, tillägger Lars Hjälmered.
Jesper Gunnarsson
Artikeln tidigare införd i Process Nordic nr 2 2017