Kärnavfallsnotan dyrare
Den nya prognosen från SKB för att ta hand om det radioaktiva avfallet från de svenska kärnkraftverken visar på cirka 141 miljarder kronor.
En del av den beräknade kostnadsökningen är relaterad till senareläggningar av driftstarten för både Kärnbränsleförvaret och utbyggnaden av slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR. Prognosen påverkas också av avvecklingen av kärnkraftverken i och med tidigarelagd avställning, samt av anläggningsförnyelse i mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, och SFR.
– Samtidigt som de bedömda kostnaderna har ökat något har också osäkerheterna minskat. Det stora rivningsprojektet för Barsebäcks kärnkraftverk är igång och planeringen av andra större projekt har konkretiserats ytterligare, säger Christopher Eckerberg, vd för SKB.
Av den beräknade totalkostnaden har cirka 43 miljarder kronor redan investerats i forskning och utveckling, samt byggnation och drift av befintliga anläggningar. Resterande 98 miljarder kronor avser framtida kostnader från och med 2018. Av dessa finns drygt 60 miljarder kronor redan i Kärnavfallsfonden. Återstående finansiering täcks dels genom fortsatta inbetalningar till fonden från reaktorägarna, dels genom den avkastning som fonden kommer att ge i framtiden. Ägarna ställer också säkerheter för medel som ännu inte inbetalats.
– Kärnkraftsbolagen och dess ägare ska stå för samtliga kostnader för omhändertagande av kärnavfallet. Långsiktigheten i det svenska finansieringssystemet gör det robust och till ett internationellt föredöme, säger Christopher Eckerberg.
Var tredje år lämnar SKB en beräkning av kostnaderna för det svenska kärnavfallsprogramet till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Efter myndighetens granskning ligger beräkningen sedan till grund för regeringens beslut om vilka avgifter ägarna till de svenska reaktorerna ska betala in till Kärnavfallsfonden under perioden 2018–2020.