Tekniker som sparar tid och pengar
Att rena rostfritt stål och andra metaller i så kallade betbad är en traditionell metod i de flesta stålverk, men den är förknippad med många svårigheter som processtyrning, kvalitetsvariationer och stor miljöpåverkan.
I betningsprocessen används olika syror för att ta bort glödskal och föroreningar på ytan på metallprodukter, så att den ska bli fin och ha de rätta korrosionsegenskaperna.
De syror som används mest med rostfritt stål är en blandning av salpetersyra och fluorvätesyra. Användning av salpetersyra medför utsläpp av nitrat till vatten och gaser av NOx till luften.
Fluorvätesyra är mycket dyrt och är därför intressant att återvinna.
– Vi jobbar med separationstekniker för att kunna återföra syran till processen och separera förorenande metaller. Metallerna vill vi avlägsna, men syrorna kan vi återanvända i processen. Vi kör processen kontinuerligt med samma syror och tar bort de icke-önskvärda metallföroreningarna och slammet som frigörs, säger forskningschef Thorsten Schneiker på Scanacon.
Det handlar främst om krom, nickel och järn. Beroende på legering kan det också finnas molybden och mangan. Dessutom finns det diverse andra icke-metalliska föroreningar som slaggprodukter och annat skräp.
– Vi har ett sortiment med filter som kan jobba i aggressiva miljöer för att avlägsna fasta partiklar ur syrablandningen.
Det bildas mycket slam i processen som kan släppas ut. Men då förlorar man mycket syra. Om syran inte återanvänds måste den neutraliseras och släppas ut med negativ miljöpåverkan.
– Vi säkerställer att man avlägsnar de metaller som man vill bli av med. Vi har en effektiv utrustning som separerar syra från slam, eftersom slammet bör avlägsnas från syralösningen, konstaterar Thorsten Schneiker.
De lösta metallerna avlägsnas via en kemisk process. Det gör att man lätt kan stabilisera kundens process. Den hålls stabil och det blir inte så stora svängningar.
– Det blir både en ekonomiskt och miljömässigt bra process, eftersom man inte slänger bort syra hela tiden. Dessutom förbättras kvaliteten när processen är kontinuerlig, säger Thorsten Schneiker.
Historiskt har man haft en stark koncentration av syra i början av processen. Med tiden sjönk koncentrationen eftersom syran förbrukades. Vår utrustning stabiliserar kundens process i ett mycket gynnsamt område både ekonomiskt och miljömässigt.
– Vi har cirka hundra installationer i drift över hela världen. I Sverige är det nu cirka fem stycken. Vi är också marknadsledande globalt med denna metod, säger Stig Lundström, vd för Scanacon.
Scanacon tillverkar också analysatorer som mäter kontinuerligt syrahalten i betbadet och de finns i de flesta stålverk i hela världen.
– Det är komplicerat att analysera två syror och en metall samtidigt på mindre än fem minuter ute i ett stålverk, men det klarar våra analysatorer. Därför finns de i 90 procent av alla stålverk i hela världen.
– Vi hjälper kunden att få bättre utbyte, högre kvalitet samt lägre kostnad när man inte behöver köpa så mycket kemikalier. Dessutom blir processen miljövänlig när man nästan inte släpper ut några nitrater. Syraåtervinningen hos kunden blir mer än 85 procent med våra system.
476000 ton farliga kemikalier avlägsnas ur stålverkens processer varje år i hela världen med Scanacons system.
Scanacon är ett svenskt företag, med dotterbolag i USA och i Kina. Totalt har de 40 anställda, varav 19 finns på huvudkontoret i Sollentuna.
– Vi monterar utrustningen både i Sverige och i USA medan delarna levereras av underleverantörer. Vi levererar, installerar och tar i drift dessa miljösystem till kunderna, säger Stig Lundström.
Förr dumpade man syra och metallföroreningar ut i naturen. I dag har de flesta länderna blivit mer strikta med sina utsläpp.
–Både Indien och Kina stänger ned stålverk som inte sköter om sin miljö. Miljötrycket från myndigheterna är ett stort bidrag till att vi växer nu när myndigheterna har börjat mäta utsläppen från enskilda stålverk.
Flygindustrin använder mycket titan, nickel och zirkonium i sin produktion och det är något som Scanacon börjat intressera sig för. Det handlar om material som ökar hållbarheten samtidigt som de är lätta.
– Här är vi än så länge ensamma om att behandla dessa material genom att ta bort nitrater och återvinna syror. Vi levererar indirekt utrustning som hanterar flygplanskomponenter till de stora flygplanstillverkarna. Detta är en stor marknad och här är vi bara i början ännu.
Bolaget har även börjat titta på gruvor och raffinaderier, där de kan liknande reningsutrustning som i stålverken.
– Vi är intresserade av de små nischflödena som har mindre volymer och är svåra att hantera. Stora mijöproblem finns där det dumpas material från de små anläggningarna till deponier eller bassänger, säger Stig Lundström.
– Vi kan behandla alla blandningar av syror och metaller. När det gäller aluminium använder man inte lika mycket syra utan i stället starka alkaliska lösningar. Det är inte riktigt vårt område idag. Däremot är vi är med och undersöker processer som hanterar sällsynta jordartsmetaller samt ädla metaller, säger Thorsten Schneiker.
Scanacon grundades 1982 av två personer som inte längre är kvar i bolaget. Samtidigt startades Scanacon Securities som inte tillhör koncernen längre. De tillverkade metalldetektorer för flygplatser och finns kvar fortfarande under ett annat namn.
– Vi är väldigt stora på eftermarknad och service. Hälften av våra kunder i Europa har servicekontrakt med oss. Det betyder att vi åker ut till bruken och servar vår och annan utrustning. Vi säljer både produkter och projekt, säger Stig Lundström.
Text och foto
Rainer Saxén
FAKTA
Scanacon
Scanacon grundades 1982 av två personer som hade utvecklat den första generationen syraanalysatorer. Den första analysatorn, SA30 förenklade radikalt den komplexa och tidskrävande processen att bestämma fria syror och metaller i den slutliga lösningen. Samtidigt flyttade man ut kontrollen av slutprodukten från laboratoriet till verkstadsgolvet. Bolaget ägs idag av Verdane Capital VII K/S, ett av de mest respekterade investmentbolagen på den nordiska marknaden.
Reportaget tidigare infört i Process Nordic nr 9 2016