Norsk jakt på nya rikedomar
Nyligen kom norska forskare hem från en tre veckors lång expedition. Deras mål är att Norge ska bli världsledande på utvinning av marina mineraler från havets botten. Stora värden gömmer sig därnere och näringen kan bli nästa stora kassako efter oljan och gasen.
– Det har gått jättebra! Vi har uppnått alla viktigare mål som vi satte upp före resan, vädret har varit fantastiskt, vilket på de här breddgraderna måste anses vara ren tur. Inga olyckor har hänt och antalet tekniska problem har bara minimalt, säger expeditions- och forskningsledaren Martin Ludvigsen nöjt.
Han är professor på institutionen för marinteknik på Norges Teknisk Naturvitenskapelige Universitet, NTNU, som lett expeditionen efter finansiering från Forskningsrådet. I projektet finns även utländska lärosäten och en rad norska företag, bland annat Statoil och Scanmudring AS.
Enligt preliminära uppskattningar finns det stora rikedomar under havsbottnen och om det går att utvinna dessa vill NTNU gå i spetsen för utvecklingen. För att få bättre uppskattningar om värdet av mineralerna under havsbottnen har forskarna till och med tagit en borrkärna från 2700 meters djup.
– Fast i just den kärnan som vi tog upp fanns inga mineraler, men huvudsyftet var att testa tekniken och se att det gick att ta prover, och det lyckades vi med, berättar projektledaren Kurt Aasly.
Platsen som forskarna undersökt heter Mohn’s ridge. Här finns också ett sulfidlager på 2600 meters djup som kallas Mohn’s treasure. Området upptäcktes av Universitetet i Bergen och är relativt outforskat. En av anledningarna till valet av just denna plats är att eventuella fyndigheter tillhör Norge.
Exakt de platser som nu har undersökts kommer nog inte att hysa någon gruva. Däremot är själva området högintressant, framför allt på grund av sulfidlagret. Sannolikheten att hitta brytvärda fyndigheter är stor, fast även om här finns metaller och mineraler kommer det att ta minst tjugo år innan gruvdriften kan börja, spår projektledaren.
Men gruvverksamhet under havsbottnen är verkligen inte okontroversiellt. Både gruvbrytning ovan jord och oljeborrning under havsytan ifrågasätts regelbundet ur miljöperspektiv, och att kombinera dem båda gör inte saken bättre.
– Det är inget tvivel om att gruvbrytning på så här stora djup får stora negativa konsekvenser för lokala arter innanför gruvområdet när driften pågår. Men vi vill göra allt vi kan för att undersöka vilka effekterna kan bli så vi kan minimera skadan och återställa området efter gruvdriften, säger Kurt Aasly.
Därför omfattar den tvärvetenskapliga expeditionen forskare från många olika discipliner. Till exempel kartlägger biologerna sällsynta arter och de ekosystem som finns därnere medan geologerna undersöker havsbottnen och borrkärnor.
– Kunskapen som vi får genom detta och framtida projekt kommer att vara avgörande för att utveckla robusta, ekosystembaserade förvaltningsregimer.
Ända sedan 2011 har forskare på NTNU pratat om att genomföra den här typen av expedition. Det var i samband med de första mineraluppskattningarna som gjordes tillsammans med bland annat Statoil och Nordic mining. Först sommaren 2015 fick man tillräckligt med forskningsstöd för att kunna skissa på denna expedition.
Det insamlade datamaterialet omfattar videoinspelningar, biologiska och geologiska prover, batymetriska data (motsvarande topografisk data fast under vattenytan) och fysikalisk data som temperatur, konduktivitet och djup. Utifrån detta ska miljökonsekvenser beskrivas och metoder för anrikning av de marina mineralerna utarbetas. Forskarna uppskattar att de har material att analysera och bearbeta i fyra år framöver.
Till sin hjälp har de haft undervattensfarkoster som utvecklats för olje- och gasindustrin men skräddarsytts för expeditionen. Dyken ledda av olika forskarlag har avlöst varandra dygnet runt och 85 procent av tiden har de fjärrstyrda undervattensfarkosterna varit driftsatta.
– Utan samarbetet med alla deltagande företag och lärosäten i projektet hade vi aldrig kunnat ro i land det här projektet. Det är en stor fördel att kunna dra nytta av de erfarenheter och den arbetsmetodik som utvecklats inom olja- och gassektorn, berättar Kurt Aasly.
Idag finns inga tillstånd för marin gruvbrytning inom den norska jurisdiktionen. Området är fortfarande under utveckling och det finns heller inga politiska beslut om driftsform, ifall utvinning ska ske i statlig regi, av privata företag eller någon annan konstellation.
Jesper Gunnarsson
Artikeln tidigare publicerad i Process Nordic nr 8 2016