Varför så svårt?
Hur har det gått, hade regeländringen någon betydelse? Det har varit en hel del debatt kring regelverket sedan starten, men det är först nu som man undersökt om den haft någon betydelse.
Analysföretaget Damvad Analytics har på uppdrag av Svenskt Näringsliv studerat hur arbetskraftsinvandringen påverkat de företag som rekryterat utomeuropeisk personal med de nya reglerna.
2009-2013 anställdes närmare 52000 utomeuropeiska medarbetare i cirka 7000 svenska företag. De allra flesta i storstadsområdena Stockholm, Västra Götaland och Skåne – inom hotell- och restaurang, handel och inom juridik, ekonomi och teknik.
Överlag fanns en lång rad positiva erfarenheter hos de företag som valt rekrytera utomeuropeisk personal: höjd omsättning, höjt förädlingsvärde, fler anställda, ökad export hos exportföretagen, större samhällsekonomiska värden. Företagen har påverkats positivt av rekryteringarna, tydligast för företagen i storstadsregionerna, i synnerhet mikroföretagen med färre än nio anställda.
Företagen förklarar att kompetensen inte funnits om man inte kunnat rekrytera på den internationella arbetsmarknaden.
Systemet fungerar bra, menar företagen, samtidigt som de påpekar att bostadsbristen och långsamma handläggningar påverkar rekryteringarna negativt. Förbättrade processer och enklare villkor hade underlättat och varit mer välkomnande.
På liknande sätt skaver det för de utländska studenterna i Sverige. Dagens Nyheter har tittat lite närmare på hur vi tar hand om våra utländska studenter efter examen. Sedan två år får alla utländska studenter förlängt studieuppehållstillstånd efter sin examen för att söka arbete. Trots regeländringen har antalet arbetstillstånd minskat.
Ett uppenbart hinder är bostadssituationen som drabbar alla svenskar, arbetskraftsinvandrare, invandrare och flyktingar. Ett annat är byråkratin och krånglet för de utländska studenterna, som till övervägande delen bekostat sin egen utbildning, att ta en anställning. För det är ju inte bara att ta en anställning under det förlängda studieuppehållstillståndet om arbetsgivaren inte är certifierad arbetsgivare: arbetsgivaren och studenten måste ansöka hos Migrationsverket, jobbet måste utannonseras på arbetsförmedlingens sajt i tio dagar, facket ska yttra sig, arbetsgivaren måste öppna sina böcker. Det hela är en process på två till fyra månader.
Varför ska det vara så svårt, Sverige behöver arbetskraftsinvandringen, Sverige behöver de duktiga utländska studenter som trots allt kommer hit och tar en examen. De utländska studenterna blir allt färre. 2010, när vi införde avgifterna för de utländska studenter, var var fjärde student en utlandsstudent. Efter införandet sjönk antalet med 30 procent.
De här sakerna kan tyckas marginella i ett läge där vi har 360000 registrerade arbetslösa, 85000 vuxna asylsökande med uppehållstillstånd som ska in på arbetsmarknaden samt 80000 unga i limbo – som varken studerar eller arbetar. Men Sverige behöver alla kvalificerade som kan och vill arbeta. Hit hör arbetskraftsinvandrarna och utlandsstudenterna.
Peter Håkansson
Chefredaktör
Tidigare publicerade i Process Nordic nr 7 2016