23948sdkhjf

Stöd till CO2-fri järnframställning

Energimyndigheten bidrar med 6,7 miljoner kronor till förstudien av SSABs, LKABs och Vattenfalls initiativ för en koldioxidfri järnframställning.
– Vi är mycket glada över att Energimyndigheten har valt att stödja förstudien till initiativet för en koldioxidfri järnframställning. Ett framgångsrikt projekt betyder mycket för stålindustrin, men är också ett viktigt bidrag till att göra Sverige fossilfritt fram till 2045, säger Martin Lindqvist , vd och koncernchef på SSAB.

Initiativet är uppdelat i tre faser, en förstudie som pågår fram till slutet av 2017 där alla förutsättningar ska kartläggas.Därefter följer ett mer konkret forsknings- och utvecklingsprogram i en pilotstudie fram till 2024 och slutligen är planen att försök ska genomföras i en demonstrationsanläggning fram till 2035.

Det var i början av april som SSAB, LKAB och Vattenfall tillsammans meddelade att man initierade ett projekt för att lösa koldioxidfrågan i svensk stålindustri. Genom att gå ifrån dagens process med masugnar med kol och koks och istället använda direktreduktion med hjälp av vätgas är målet med initiativet att få en stålprocess som inte släpper ut koldioxid – utan vatten.

– Projektet kan vara startskottet för en radikal omställning av svensk stålindustri. På sikt kan det innebära att Sverige blir först i världen med storskalig produktion av järn med hjälp av vätgas, säger Klara Helstad , chef för enheten hållbar industri på Energimyndigheten.

SSAB har redan idag ett av världens mest koldioxideffektiva produktionssystem. Samtidigt innebär dagens teknik att företaget är Sveriges enskilt största utsläppare av koldioxid. Ett framgångsrikt projekt skulle därför innebära ett stort bidrag till ett fossilfritt Sverige.

Sverige har unika förutsättningar för ett sådant här initiativ. Här finns en specialiserad och innovativ stålindustri, tillgång till elkraft som är fossilfri och Europas mest högkvalitativa järnmalm.

För att projektet ska kunna genomföras krävs dock fortsatt betydande nationella insatser från staten, forskningsinstitut och högskolor under en period av 20-25 år, menar initiativtagarna.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063