23948sdkhjf

Som en våt filt

Klimatdebatten ligger som en våt filt över debatten om framtiden. Sedan det stora klimatmötet i Paris har sanningen än en gång slagits fast – koldioxidutsläppen höjer ensamt temperaturen. Att det finns andra förklaringar förkastas. Öppenheten borde vara större, i synnerhet när osäkerheten faktiskt är stor.

I Sverige ska Energikommissionen före sommaren lämna besked om den framtida energipolitiken. Även om inget är bestämt pågår faktiskt redan en avveckling av den fossilfria elproduktionen. Kärnkraften är satt i strykklass. Vattenkraften är satt i strykklass. Det har vi tidigare tagit upp i Process Nordic.

Från regeringen fortsätter politiken som vore kärnkraften det stora problemet; att kärnkraften kan avvecklas utan några större problem – som om alternativen finns runt hörnet. Om vattenkraftens straffbeskattning hörs inte ett jota.

På intervjuplats i detta nummer intervjuas Mattias Lantz, ordförande för Analysgruppen, som berättar att den svenska kärnkraften aldrig har varit i ett bättre läge efter investeringskostnader de senaste åren på omkring två miljarder kronor årligen vid vardera Oskarshamn, Ringhals och Forsmark.

Reaktorerna är nu genomgående i mycket gott skick, enligt Lantz. Mattias Lantz är ingen dumsnut, ingen enkel lobbyist för svensk kärnkraft.

Nyligen tog IVAs arbetsgrupp för Vägval el fram notan för en förtida kärnkraftsavveckling på grund av effektskatten. Den slutar på omkring 200 miljarder kronor.

Vattenfall meddelade förra året att man lägger ner reaktorerna Ringhals 1 och 2 i förtid och tar dem ur drift någon gång mellan 2018 och 2020, istället för 2025 som aviserat som tidigare.

Några månader senare meddelade E.on att man tar Oskarshamn 1 och 2 ur drift innan de nått den planerade livslängden på 50 år.

Hur mycket är IVAs nota på 200 miljarder kronor? 200 miljarder är en försvarlig summa – motsvarande utbyggnaden av snabbspårsjärnvägen som fått de allra flesta att panikbromsa projektet.

Frågan är berättigad: Hur mycket kostar kraven på en alternativ energi – och regeringens klimatpolitik?

Konjunkturinstitutet gick för en tid sedan ut i stark polemik mot Miljöberedningen som är tillsatt för att få Sverige att bli mer eller mindre koldioxidfri till 2050.

Konjunkturinstitutet menade att Miljöberedningens kommande förslag hade allvarliga brister och saknade de samhällsekonomiska konsekvenserna för hushållen och det svenska näringslivet.

Konjunkturinstitutet menade att Miljöberedningen nonchalerade den svenska klimatpolitikens verkliga kostnader och konsekvenser.

Ja, hur länge ska denna strutspolitik pågå?

Peter Håkansson
chefredaktör

Ledaren tidigare publicerad i Process Nordic nr 6 2016
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.078