"Det finns mycket pengar att spara"
Energianvändningen har minskat flera år i rad. Om Katarina Bååth får som hon vill kommer den fortsätta minska. Hon är ordförande för föreningen Energikontoren Sverige och har som jobb att hjälpa företag med sin energieffektivisering.
– Det finns mycket pengar att spara för små- och medelstora företag. Från samhället finns ett starkt stöd för att stötta dem. Därför finns många statliga stöd att söka, och vi energikontor hjälper gärna till att ansöka om stöd, säger Katarina Bååth, utvecklingsledare på Energikontoret region Örebro län och ordförande för föreningen Energikontoren Sverige som samlar Sveriges energikontor.
I Sverige finns sammanlagt femton energikontor. Ett företag som vill ha hjälp kan vända sig till sitt regionala energikontor.
För tillfället finns en uppsjö av olika stöd och bidrag. Små- och medelstora företag kan ansöka om energikartläggningsstöd för att ha råd att anlita en konsult. Bidrag ges också till studier på energieffektiva investeringar eller systematiskt energianvändning. Kommunens energi- och klimatrådgivare kommer gärna på besök för att ge tips och råd.
– Det har aldrig funnits så goda möjligheter som nu.
På senare tid har industriföreträdare och lobbyister återigen lyft fram att alltför stora mängder spillvärme kyls bort, helt i onödan. Katarina Bååth håller med, men efterlyser också nya tankesätt:
– Spillvärmen måste inte alltid ut på det kommunala energibolagets fjärrvärmenät. Utmaningen ligger i att hitta nya innovativa samarbetspartners. Se er omkring. Vem kan ha nytta av spillvärmen? Det kan vara större fastigheter som behöver uppvärmning eller andra industrier som kan använda värmen.
Mycket av arbetet med energieffektivisering handlar om just det. Om beteendeförändringar. Att inte bara stirra sig blind på sin produkt, utan minimera råvaruförbrukning och energianvändning. Finns bättre processer som ger samma resultat? Eller billigare processer som ger ett tillräckligt bra resultat?
Katarina Bååth har studerat både kommunikationsvetenskap och beteendevetenskap. Något som kommit väl till pass. Enligt henne går det inte att måla upp en domedagsbild för att inspirera till energieffektivisering. De positiva exemplen måste också lyftas fram.
– Om man tycker att energikartläggning bara är jobbigt och tar tid så måste vi vända på det resonemanget. På lång sikt leder ett systematiskt arbete ofta till besparingar av både energi och pengar, förutom att det kan bidra till en bättre arbetsmiljö och skapa stolthet hos medarbetarna.
Ett exempel på inspirerande sammanhang är de regionala energinätverken. Där ingår bolag som årligen förbrukar mer än 1 GWh. Normalt innehåller ett nätverk 8-16 företag som gör studiebesök hos varandra och delar erfarenheter.
Personalen på energikontoren är inga experter som själva är ute och skruvar på maskiner, håller föreläsningar om värmeväxlare eller ger tekniska tips. Istället är deras uppgift att få företagens personal att gilla energieffektivisering så mycket att de kommer igång och börjar göra saker.
– Vi har märkt att energiarbetet är väldigt beroende av en eldsjäl och den personens placering i företaget och möjlighet att påverka. Därför vill vi försöka nå olika nyckelpersoner i företagen för att få upp energifrågan på dagordningen. Det kan vara vd:n, ekonomichefen, driftteknikern eller produktionschefen.
Förutom energikontoren har Energimyndigheten och Länsstyrelsen regionala energiuppgifter. Länsstyrelsen ska stötta stora företag med deras energikartläggningar. Energimyndigheten är regeringens förlängda arm, som sitter på skattkistan och delar ut stöden.
– Energikontoren har bra samarbete med länsstyrelserna. Skillnaden mellan oss är att vi energikontor är mer snabbfotade och lämpliga att driva konkreta projekt. Länsstyrelserna har en mer planerande och strategisk roll. Och Energimyndigheten sitter i Eskilstuna, så vi kan fungera som deras regionala tentakler ut i landet, menar Katarina Bååth.
Själv brinner hon för energieffektivisering på transportområdet. Inom värmesektorn har det redan hänt mycket och hushållen har nästan helt fasat ut de fossila bränslena. Däremot är bilresorna i Sverige alldeles för många. Kollektivtrafiken och cyklandet borde ta större plats i samhället.
– Här finns också jättestora möjligheter för energieffektivisering. Men miljöargument biter inte. Friskvårds- och frihetsargument är mycket effektivare. Jag är en hängiven cyklist, även om jag har en liten bil. Men den används sällan.
Företagens energikartläggningar och energieffektiviseringar kan rent principiellt omfatta transporterna. Till och med de anställdas arbetspendling. Och även transportrådgivning erbjuds av den offentliga sektorns energi- och klimatrådgivare.
– Förutom förnybara bränslen och energieffektiva bilar så måste vi sluta resa så mycket. Antalet resor måste minska och transporterna bli mer hållbara. Lastbilstransporter ersättas med sjöfart och tåg, bilresor med kollektiva färdmedel och cykeltransporter.
Text och foto
Jesper Gunnarsson
FAKTA
Namn: Katarina Bååth.
Ålder: 43 år.
Fritidsintressen: Engagerad i barnens idrottsutövning. Var nyligen vice ordförande i ÖSK ungdom. Fritidspolitiker, ersättare i fritidsnämnden i Örebro. Gillar att läsa och att resa, men inte koldioxidutsläppen från resorna.
Familj: Två barn.
Utbildning: Filosofie kandidat i media och kommunikationsvetenskap från dåvarande Högskolan Örebro.
Karriär: Informationsansvarig på Svenska innebandyförbundet. Kommunikatör på Konsumenternas tele- och internetbyrå och sedan på Post- och telestyrelsen. Dessutom kommunikatör på ett privat IT-bolag. Sedan nio år har hon jobbat på Energikontoret i Örebro, först som projektledare och kommunikatör, nu som projektledare och utvecklingsledare. Har suttit i Energikontoren Sveriges styrelse från 2012 och som ordförande sedan mars förra året.
Intervjun tidigare publicerad i Process Nordic nr 5 2016