Hållbarare gruvhantering
Regeringen har överlämnat en skrivelse till riksdagen med vad den anser är konkreta åtgärder för en bättre hantering av gruvavfall.
– Länderna inom EU använder cirka 30 procent av världens samlade produktion av metaller som är nödvändiga för att möta samhällsutvecklingen, men står för tre procent av produktionen. Våra 16 metallgruvor gör att Sverige hör till de främsta producenterna av basmetall inom EU. Det är självklart att avslutad gruvverksamhet inte ska överlämna en skadad miljö eller ekonomiska åtaganden till framtida medborgare, säger näringsminister Mikael Damberg.
Riksdagen lämnade i december 2015 över Riksrevisionens rapport "Gruvavfall – Ekonomiska risker för staten?" till regeringen. I samband med det efterfrågades en skrivelse från regeringen, senast den 15 april 2016.
I skrivelsen till riksdagen redovisar regeringen hur Riksrevisionens rekommendationer tas omhand. Regeringen har påbörjat ett arbete för att utreda och analysera förutsättningarna för nya modeller för kostnadstäckning av avhjälpande av sådana skador.
– Det går åt stora mängder bergmaterial för att producera metall, vilket gör att gruvavfallet utgör 83 procent av det totala avfallet som uppkommer i Sverige. En del av detta kan också generera giftigt cancerframkallande lakvatten. Därför behöver vi en långsiktig strategi för att hantera avfallet på ett sätt som skyddar både människor och miljö, säger tidigare klimat- och miljöministern Åsa Romson i en kommentar.
Regeringen uppdrar också till Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, att tillsammans ta fram en långsiktig strategi för hantering av gruvavfall, kartlägga statens och verksamhetsutövarnas kostnader inom området samt utvärdera efterbehandlingar av de nedlagda gruvverksamheterna.
Dessutom får Naturvårdsverket uppdraget att analysera och förtydliga sin vägledning avseende under vilka förutsättningar utvinningsavfall som uppvisar farliga egenskaper bör klassificeras som farligt avfall och konsekvenserna av detta.