Betong som ska stoppa radioaktiv strålning
I Österbybruk byggs en helt ny fabrik för tillverkning av höghållfast betong som stoppar radioaktiv strålning. Kärnkraftsindustrin är tänkt att bli en stor framtida kund till den toppmoderna anläggningen som kan återvinna oanvänd betong.
Fast Process Nordic har åkt hit för mångmiljonsatsningen på ny betongindustri i en av de gamla gjuteribyggnaderna från 1800-talet. Till det yttre ser anläggningen ut som en helt vanlig betongfabrik: markfickor med ballast, silosar med cement och behållare med tillsatsmedel. Recepten och utgångsmaterialen däremot, de är allt annat än vanliga.
– I den där markfickan har vi magnetit från LKAB. Utan deras material hade vi aldrig kunnat tillverka strålskyddande betong. Jag var iväg och tittade på material hos kinesiska konkurrenter, men det är som att jämföra elitserien med korplaget, berättar Tomas Norrstrand, vd på MT international concrete technology.
Han är en av frontfigurerna i satsningen på en ny toppmodern betongindustri i Österbybruk. Redan som sjuåring sprang han omkring på betongfabriken hemma i Vagnhärad och hjälpte till. Efter skolan fick han jobb där, 1988. En dag undrade en kund ifall det gick att köpa hårdbetong.
– Jag trodde att betongen blev hårdare och bättre genom att använda högre cementhalt. Men när betongen härdade fick den torrsprickor och sprack sönder. Det tog lång tid innan jag hämtade mig ifrån det första nederlaget.
Under de senaste tio åren har Tomas Norrstrand arbetat med att ta fram nya typer av höghållfast betong. Idag finns en uppsättning framgångsrika recept i anteckningsboken. De flesta har testats i samarbete med materialforskare vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala.
Lite i bakgrunden står hans gamla arbetskamrat Mauri Leppanen, som tar den största ekonomiska risken. Dagen innan Process Nordics besök har han dock ramlat och skadat sig, så vi får inte tillfälle att träffas. Men det gör inget. Tomas Norrstrand är duktig på att prata och berättar gärna om anläggningen.
– Vi har en teoretisk kapacitet på 120 kubik betong i timmen, men 60-80 kubik klarar vi utan bekymmer. Det räcker till att försörja två stora byggen med betong samtidigt.
Tanken är att anläggningen ska täcka Forsmarks behov av höghållfast betong fram till 2065. De närmaste konkurrenterna finns i Gävle och Uppsala, samt en äldre anläggning i Östhammar. Men lagring av kärnavfall ställer tuffa krav på konstruktionsmaterialet och ingen av konkurrenterna kan tillverka höghållfast betong som stoppar radioaktiv strålning.
– I vanliga anläggningar fastnar gammal betong på väggarna i fördelningstornet. Följer det med i nästa blandning så kan du inte garantera strålningsskyddet. Att ge tio års garanti på betong för att gjuta en garageplatta är inte samma sak som att skydda omgivningen från strålning från uttjänt kärnavfall i tiotusentals år, menar Tomas Norrstrand.
Blandaren i Österbybruk kan göra mellan 150 och 3300 liter betong åt gången. Varje omgång tar sextio sekunder att blanda och mellan varje körning tvättas blandaren helt ren. För att ge bygglov ställde kommunen krav på vattenhushållning. Det resulterade i en återvinningsanläggning för sköljvattnet och oanvänd betong. En stor kolv pressar bort vattnet som renas och kvar blir några betongkakor inuti ett flertal stora filter.
– Vanligtvis låter man betongen stelna som sen krossas och används som vägmaterial. På betongfabrikernas bakgårdar brukar det finnas ett berg av sopor. Det är ju inte så jävla snyggt. Med den här tekniken reducerar vi avfallsmängden till en femtedel. Metoden är rätt dyr men det här är framtiden, säger Tomas Norrstrand.
Förutom kärnkraftsindustrin finns många andra potentiella kunder, såsom sjukvårdsanläggningar som kräver strålskydd eller byggprojekt med krav på tunnare betongkonstruktioner.
– Den höghållfasta betongen är egentligen bättre till allt. Den fäster bättre och lämpar sig för reparation av miljonprojektshusen till exempel. Vår affärsidé är att blanda all betong här på plats, men för lagringsbruk finns planer på att sälja förpackningar med färdigblandade torrvaror.
Vanlig betong har en densitet på ungefär 2300 kilo per kubikmeter och klarar ett tryck på 30-40 megapascal. I Österbybruk kan de garantera 4000 kilo per kubikmeter, en betong som klarar ungefär 70 MPa. Just nu arbetar Tomas Norrstrand med att ta fram en ultrahöghållfast betong som håller för det dubbla trycket.
– Bra råvaror är en del av hemligheten. Om vi får bra leveranser med rätt storleksfördelning från grustäkterna så kan vi minska kemikalieanvändningen och får en bättre betong. Vissa brister i ballasten går att åtgärda med kemikalier, men i längden går det inte att hålla på med hokuspokuslösningar.
Framtiden lär utvisa om Österbybruk kommer att utmärka sig igen. Men inom betongindustrin har orten i alla fall hamnat på kartan, som Sveriges modernaste och mest miljövänliga anläggning.
TEXT OCH FOTO:
JESPER GUNNARSSON
Reportaget tidigare publicerad i Process Nordic nr 4 2016