Väsentlig betydelse – en underdrift
Det skrev Jonas Abrahamsson, koncernchef Eon Sverige, och Magnus Hall, vd för Vattenfall, i en debattartikel i Dagens Nyheter den 9 april.
Process Nordic har vi upprepade tillfällen här på opinionsplats tagit upp den oro som finns över den nuvarande energipolitiken där kärnkraften hamnat i strykklass och ett antal reaktorer avvecklas i förtid och att de återstående står inför en oviss framtid.
De två pekar på det välbekanta faktum att Sverige har en nästan klimatneutral elproduktion med vattenkraften, förnybara alternativ och kärnkraften. När Miljöpartiet förespråkar att systemet ska ställas om och bli helt förnybart så kan de två ställa upp på det – men att den tidsperiod, inom 20 år, som miljöpartiet talar om är för snäv.
De anser att industrins konkurrenskraft måste säkras för att samhället ska få de ekonomiska möjligheterna att genomföra omställningen. Här ingår att villkoren för kärnkraften anpassas så att de återstående reaktorerna kan drivas vidare så länge det är ekonomiskt försvarbart och så länge säkerhetskraven uppfylls.
De skriver att Sverige genom politiska beslut är på väg att undergräva själva fundamentet för en klimateffektiv energi på konkurrenskraftiga villkor. Beslutet att stänga fyra reaktorer i förtid beror till stor del på att effektskatten gjort dem olönsamma. Och blir det ingen förändring i närtid kommer ytterligare reaktorer att läggas ned.
Stängningsbesluten har skapat ett nytt läge för elförsörjningen i Sverige. ”Att säga att de återstående reaktorerna kommer att vara av väsentlig betydelse för elförsörjningen är en underdrift”, skriver de två.
Effektskatten kom i en tid när staten ville begränsa de mycket höga priserna och höga lönsamheten. Men som läget är nu kommer effektskatten att förlora sitt syfte – att generera intäkter till staten – och leda till att skattebasen läggs ned.
I på intervjuplats i detta nummer berättar Cecilia Kellberg, skatteexpert på Svensk Energi, att den fiskala beskattningen av kärnkraften och vattenkraften uppgår till tio miljarder kronor per år.
Enligt de beräkningar som Svensk Energi gjort motsvarar effektskatten 25 procent av kärnkraftens produktionskostnad, medan fastighetsskatten på vattenkraften ligger på mellan 20 och 60 procent av produktionskostnaden. Inom vattenkraften är det så att skatterna är högre än intäkterna på vissa anläggningar.
Cecilia Kellberg och Svensk Energi menar att skatterna är väldigt kännbara i ett läge med mycket låga elpriser. Detta leder till att skatterna får en styrande effekt som inte var meningen.
Cecilia Kellberg pekar, liksom många andra, på att det finns en risk att alla kärnkraftverk tvingas stänga. För vattenkraften innebär den försämrade lönsamheten att reinvesteringar, uppgraderingar och miljöförbättringar får stryka på foten.
Det känns alltmer angeläget att den tillsatta Energikommissionen börjar redovisa sin syn på energipolitiken – på sikt och i närtid.
Peter Håkansson
chefredaktör
Ledaren tidigare publicerad i Process Nordic nr 4 2016