Strålsäkerhetsmyndigheten: Tummen upp för SKB
Svensk Kärnbränslehantering, SKB, har förutsättningar att uppföra och driva en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle som uppfyller myndighetens strålsäkerhetskrav, det anser Strålsäkerhetsmyndigheten.
SKB har ansökt om att få bygga en inkapslingsanläggning vid mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, i Oskarshamn. Den sammanbyggda anläggningen benämns i SKBs ansökan som Clink. På anläggningen ska använt kärnbränsle kapslas in i kopparkapslar innan slutförvaring.
SKB har även ansökt om att få utöka lagringskapaciteten i Clab, från dagens 8 000 ton använt kärnbränsle till 11 000 ton. Myndigheten anser att SKB har förutsättningar att genomföra detta på ett strålsäkert sätt. Men SKB måste komma in med en ny ansökan för hur bolaget ska hantera de härdkomponenter som måste flyttas för att ge plats åt ytterligare använt kärnbränsle.
– SKB har förutsättningar att uppfylla myndighetens strålsäkerhetskrav både för att uppföra och driva inkaplingsanläggingen och för att lagra mer använt kärnbränsle i Clab. Om regeringen ger verksamheten tillstånd kommer SKB dock att behöva vidta åtgärder för att skapa dessa förutsättningar samt ta fram en mer detaljerad säkerhetsredovisning för anläggningen, säger Ansi Gerhardsson, enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Myndighetens granskning av Clink omfattar endast själva anläggningen, inte metoden för att kapsla in det använda kärnbränslet – KBS-3-metoden). Myndighetens bedömning av metoden och slutförvarets långsiktiga säkerhet presenteras när myndigheten lämnar sitt yttrande till mark- och miljödomstolen under våren 2016.
Under 2017 lämnar myndigheten sin slutliga bedömning till regeringen. Inför yttrandet till regeringen kommer rapporten att revideras bland annat med hänsyn till kommentarer från myndighetens remissinstanser samt från förhandlingen i mark- och miljödomstolen. Det är regeringen som beslutar om slutförvaret får byggas eller inte. SKBs slutförvarsansökningar granskas av både Strålsäkerhetsmyndigheten och mark- och miljödomstolen