Skulle förenkla – blev ännu värre
Efter bara några år ville regeringen förenkla de krångliga miljökraven från EU. Men vissa delar av det nya förslaget är mer otydligt, anser flera länsstyrelser. Dessutom kommer myndigheternas kostnader att öka. Och notan vältras över på industrin.
Nu har myndigheter och industri fått reagera på förslaget. Alla är överens om att reglerna måste förenklas, och många tycker att Naturvårdsverket i stort sett lyckats bra. Men på vissa områden får de nya formuleringarna hård kritik.
Länsstyrelsen för Jämtlands län menar att vissa förslag förvärrar tolkningsproblemen. I Östergötland konstateras att ”vissa förslag inte kan anses tydliggöra reglerna och underlätta efterlevnaden”. Länsstyrelsen i Dalarnas län är inne på samma spår och i Skåne kommer ändringarna att kräva en årsarbetstid enbart i administration – utan att miljön förbättras.
Tillväxtverket är kritiskt till att den ökade kostnaden ”vältras över på företagen”, eftersom myndigheterna då inte har någon anledning att hålla nere sina kostnader. Tillväxtverket vill ha en utredning över vem som ska betala för ökad administration när nya regler införs.
Avgifterna kommer inte heller att gå direkt till de myndigheter som utför jobbet, utan rakt ned i statskassan. Länsstyrelsen i Västernorrland vill istället att pengarna ska fördelas mellan tillsynsmyndigheterna, annars kan ”de ökade avgifterna (...) betraktas som en skatt som innebär allmän förstärkning av statskassan”.
Naturvårdsverkets förslag innebär att fler företag måste ansöka om miljötillstånd. Svenska gjuteriföreningen är kritisk och skriver att myndigheten för några år sedan fick i uppdrag att göra en översyn för att halvera antalet tillståndspliktiga verksamheter. Istället blir det nu tvärtom och belastar ett redan hårt ansatt system.
En av de viktigare sakfrågorna är hur en anläggning ska klassificeras, vilket har stor betydelse för vilka miljökrav som ska uppfyllas. Enligt lagförslaget är det syftet med de tillverkade produkterna som avgör, men flera remissinstanser är väldigt kritiska till detta. Bland annat Jernkontoret, som menar att det istället är syftet med produktionen som borde avgöra vilka utsläppskrav som ska gälla.
De största förändringarna rör avfallssidan. Här finns därför en uppsjö av förbättringsförslag från olika tyckare, men Jernkontoret anser att det är svårt att bedöma konsekvenserna av ändringarna eftersom de är så ”massiva”.
Reningsanläggningar för avloppsvatten protesterar kraftigt mot Naturvårdsverkets förslag. De menar att EU-kommissionen har gjort ett undantag för avloppsreningsanläggningar, något som myndigheten inte tagit hänsyn till. Naturvårdsverket har meddelat Process Nordic att de aldrig velat att reningsverken ska bli IED-verksamheter, och att deras förslag ska ändras och tydliggöras.
Sen finns också ett par riktigt långsiktiga förslag bland remisserna. Cementa anser att den svenska utvecklingen av koldioxidlagring blir hämmad av Naturvårdsverkets förslag när forskningsanläggningar måste ha miljötillstånd. Ragn-Sells vill att man planerar för framtida deponiåtervinning, så kallad landfill mining, genom att anpassa regelverket redan nu.
Jesper Gunnarsson
Artikeln tidigare införd i Process Nordic nr 2016