Kan ro hem vanadin värt miljarder
Låga järnmalmspriser har ökat intresset för vanadinhaltiga slagghögar. Mångmiljardbelopp ligger och väntar hos SSAB på den som först kan återvinna vanadinet. Boliden har visat intresse, men nu ser det ut som att finska Mustavaaran Kaivos kammar hem storvinsten.
Boliden har i flera år varit intresserad av att återvinna vanadinet.
– Om vi drar igång ett projekt nu kanske vi behöver ett och ett halvt år innan vi har en förstudie. Vi har en idé men vi har legat lågt eftersom vi inte vet om vi haft tillgång till slaggen, säger Staffan Sandström, teknikdirektör vid Boliden.
Redan för ett år sedan var Boliden på väg att dra igång ett projekt för att undersöka lönsamheten i en vanadinåtervinning, men då kom finländska Mustavaaran Kaivos in i bilden. Bolagets mål är att återetablera en vanadinproduktion i Finland genom återvinning av stålslagg i kuststaden Brahestad och en nyöppning av vanadingruvan i Taivalkoski i nordöstra Finland.
Enligt ett pressmeddelande ska det finska bolaget fatta ett beslut redan i slutet av 2016 om de ska bygga en anläggning för vanadinåtervinning eller inte. Ingenjörsfirmor har redan fått i uppdrag att räkna på processoptimering och ta fram ritningar på en anläggning med kringliggande infrastruktur.
– Jag kan bekräfta att vi jobbar med SSAB om den vanadinhaltiga slaggen. För mer information får du kontakta SSAB, svarar Jukka Pitkäjärvi, vd för Mustavaaran Kaivos i ett mejl till Process Nordic.
Hittills har problemen varit att det varken funnits investerare eller någon bra teknik för att återvinna vanadinet. På senare år har teknikutvecklingen gått framåt och i takt med att järnmalmspriset sjunker vill investerare hitta andra, mer lönsamma projekt, exempelvis vanadinåtervinning. Riskkapitalbolaget Tekes som ägs av finska staten har beviljat mångmiljonlån.
Mustavaaran Kaivos högtemperaturprocess är framtagen i forskningsprojekt som huvudsakligen varit svenskfinansierat av bland annat av Mistra, SSAB och LKAB. Även finländska Rautaruukki som idag är en del av SSAB deltog i projektet. Med klartecken från dessa bolag har Mustavaaran kaivos fått överta och utveckla tekniken.
Bolidens teknik bygger på en hydrometallurgisk metod där slaggen behandlas i vattenbaserade syrabad där metallen löses upp i vätskan för att efter rening återföras till metallform.
– Just nu sorterar vi olika alternativ och vi har haft samarbete med bland annat Mustavaaran Kaivos Oy. Tyvärr kan vi inte berätta om alla alternativ just nu. Det är fråga om att utvärdera olika tekniska och ekonomiska lösningar, säger Marko Mäkikyrö, vd för Merox som hanterar SSAB:s restavfall.
I mars ska SSAB ha ett möte med Boliden och då kommer antagligen ett besked om Boliden bör påbörja en utredning om vanadinåtervinning.
Men det är inte ens säkert att vanadinåtervinning i slutändan är intressant för Boliden. Ifall bolaget tvingas betala deponiskatt för utvinningsavfallet efter ett återtagande av vanadin så är en återvinning inte alls intressant, menar Staffan Sandström.
Som det ser ut idag är gruvavfall befriat från deponiskatt i Sverige. Och enligt projektledaren på Naturvårdsverket för utredningen om deponiåtervinning, Karin Klingspor, så finns heller inga förslag på införande av deponiskatt på utvinningsavfall.
I finsk lagstiftning nämns inte ens utvinningsavfall i skattetabellen, och dessutom finns ett särskilt skatteundantag för avfall från slaggbehandling inom järn- och stålindustrin.
Jesper Gunnarsson
Artikeln tidigare publicerad i Process Nordic nr 3 2016