Lyfter småskalig kärnkraft
– När jag var liten ville jag bli jurist. Jag hade inte tänkt att bli professor i elnät. Det gick ju inte att föreställa sig, säger Lina Bertling Tjernberg, professor i elnät vid KTH.
När Process Nordic är på besök hos KTH är det kallt utomhus. Rejält kallt. Samtidigt står Forsmarks reaktor tre stilla och Svenska Dagbladet har publicerat ett par artiklar om Sveriges elförsörjning. Samtalet börjar därför naturligt kretsa kring leveranssäkerheten.
Lina Bertling Tjernberg tycker att diskussionerna för det mesta fastnar i produktionsfrågorna, om vilka energislag som är bäst. Det ena lägret vill satsa på kärnkraft och det andra lägret på förnybart, framför allt vind- och solkraft.
– En mångfald av olika tekniska lösningar är bäst. Storskalig vindkraft kommer att kunna leverera stora mängder el, men vi ska vara försiktiga med att tro att den kan ersätta kärnkraften. Solkraft i stor skala i Sverige, det tror jag inte på. Däremot har vi stora takytor så det finns utrymme för en omfattande småskalig solelsproduktion.
– Vi ser gång på gång att storskalig kärnkraft är dyr att bygga och svår att underhålla. Jag tycker man borde vara öppen för alternativ med ny kärnkraft med återanvänt kärnbränsle och småskalig kärnkraft, som ett komplement till våra övriga energikällor, tillägger hon.
Idén om småskalig kärnkraft är inte ny. På 1950-talet trodde ingenjörer och samhällsplanerare på mindre kärnkraftverk som skulle försörja mindre samhällen med el. Så blev det inte. Men kanske i framtiden? Lina Bertling Tjernberg tycker att vi måste utreda frågan.
– Flera mindre reaktorer blir effektmässigt jämförbart med en av dagens stora reaktorer. Massproduktion av mindre reaktorer ger lägre byggkostnad och det blir lättare att behålla kompetens och köpa reservdelar, säger hon.
Att SSAB och Outokumpu tar ansvar för sin egen elförsörjning och har andelar i det stora och försenade kärnkraftsbygget Olkiluoto tycker elnätsprofessorn är bra:
– Om jag var ledare för en industri och väldigt beroende av el så skulle jag känna oro. Alltför stor reglering och politisk inblandning riskerar att skada elmarknaden. Jag tror tyvärr inte att elnätet kommer att må bättre i framtiden, säger hon.
Enligt henne är avregleringen av elnätet en av orsakerna. Den sker både på nationell och europeisk nivå. Istället för att göra det som är bäst på ett övergripande plan gör företag det som är bäst för dem inom ett mindre område, vilket gör att vi totalt sett förlorar mer elkraft än nödvändigt.
– Elnätet är en infrastruktur där vi måste planera långsiktigt och inte låta oss påverkas för mycket av vad som är modernt och roligt just nu. När det gäller vindkraften måste jag ändå säga att man lyckats med stödsystem. Det är dock inte självklart hur man hanterar anslutning till elnätet, i mötet mellan marknad och monopol.
Hon syftar då på kraftbolagens utbyggnad av exempelvis vindkraftsparker runt om i Sverige där Svenska kraftnät inte kan göra annat än att anpassa sig och göra punktvisa förstärkningar av elnätet för säker elleverans.
Behövs det mer styrning?
Lina Bertling Tjernberg tvekar först. Sen kommer svaret.
– Ja. Med årens lopp börjar jag tycka att det är bra med styrning på vissa områden, medan marknaden kan sköta vissa saker. Utan styrning får vi ett väldigt ineffektivt system, säger hon.
Elnätet är ett system som ska vara i balans. Produktion och konsumtion måste vara ungefär lika stora. Större över- och underskott kan kompenseras med import eller export av el. Om den möjligheten inte finns blir det problem om efterfrågan är större än utbudet. Priser kan justera till viss del, men i värsta fall måste vissa användare kopplas bort från nätet för att upprätthålla stabiliteten.
– Vi vill inte behöva ta såna beslut, men vi bör prata om prioriteringar. IT-användningen har blivit en stor elanvändare. När det är kallt på vintern och elen inte räcker till, ska vi stänga ner ett stålverk eller ska ingen i Sverige få surfa den dagen? Vad är viktigast?
Tekniker som energilagring har fått större uppmärksamhet på sistone. Fast elnätsprofessorn är tveksam till storskalig energilagring, eftersom det antagligen blir för dyrt.
– Jag är lite oroad för framtiden. I nätverket kring energikommissionen fick jag till exempel frågan om det är viktigare att satsa på elnätet än energilagring. Det är som att fråga om personen ska köpa en bil med eller utan hjul. Det går inte att resonera så. Utan elnät så behöver vi ingen energilagring.
Tidigare har hon arbetat med kärn-, vatten- och vindkraft. Idag är Lina Bertling Tjernberg mest inriktad på elnätets roll i det framtida energisystemet, men även elektrifiering av fordon såsom flygplan.
– Det som är positivt är att vi använder el på nya områden, till exempel transportsidan. Nya aktörer kommer att påverka priserna på marknaden och vilka investeringar som blir möjliga i framtiden. Det är jättespännande, säger hon.
Att det blev en akademisk karriär och så småningom professorstitel är en följd av vägvalet mellan tre olika jobberbjudanden. Arbete hos försvarsmakten, jobb på konsultfirma eller en doktorandtjänst.
– Att få jobba med världsledande forskare på området var en stor inspirationskälla. Jag tänkte att jag själv ville bli en sån där klok farbror. Sen blev det bara roligare och roligare och nya utmaningar dyker upp så jag har bara fortsatt.
Listan över Lina Bertling Tjernbergs alla engagemang är lång. Men nu ska hon ta det lite lugnare på karriärfronten – åtminstone för en stund. När Process Nordic är på besök är hon höggravid.
– Jag har jobbat hårt i perioder och det hade jag inte kunnat göra om jag inte haft en passion för ämnet och känt att jag bidragit med nytta till samhället, men nu ska jag jobba lite mindre för att plocka andra poäng här i livet, säger hon och skrattar.
Text och foto
Jesper Gunnarsson
Fakta:
Namn: Lina Bertling Tjernberg
Ålder: 42
Fritidsintresse: Vårda relationer och hem, njuta av natur och kultur, fotografera.
Karriär: Forskningsdirektör vid Svenska kraftnät, professor och avdelningschef för Elteknik på Chalmers, gästprofessor vid Stanford University och innehavare av en rad uppdrag i olika kommittéer, styrelser och organisationer. Professor i elnät vid KTH sen 2013.
Aktuell: IVAs projekt vägval el och insynsrådet för Energimarknadsinspektionen.
Intervjun tidigare publicerad i Process Nordic nr2 2016