Öppnar för nygammal besiktningsform
Nu ändrar Arbetsmiljöverket sin otydliga föreskrift så den ska gå att använda. Förra året övervägde myndigheten att avskaffa den riskanalysbaserade besiktningen. De trodde inte industrin var intresserad, när deras egna regler i själva verket gjorde metoden obrukbar.
– Det finns nästan 20 års erfarenhet i Storbritannien och Norge. Våra kollegor i Finland säger att den här metoden fungerar och inte leder till fler olyckor. Om det fungerar hos dem kanske det kan fungera även här så vi öppnar för metoden även i Sverige, säger handläggaren Björn Lindberg.
När myndigheten gått igenom förslaget i sin interna process kommer dokumenten att skickas ut på remiss till industrin och andra myndigheter. Antingen före eller efter sommaren. Remisstiden blir tre månader plus eventuell kompensation för semestertider.
– Mycket kan hända under resans gång, men jag tror att det här förslaget kommer att lämna Arbetsmiljöverket och gå på extern remiss. Det beror lite på vad generaldirektören och chefsjuristen har att säga, säger Björn Lindberg.
Om allt går på räls kan alla beslut och regelverk vara på plats före jul.
Redan tidigare har det funnits textstycken i myndighetens föreskrifter som talat om riskanalysbaserad besiktning. Dock har ingen kunnat använda metoden på grund av Arbetsmiljöverkets bristande kunskap. Förra året avslöjade Process Nordic att flera företag ansökt om ackreditering hos Swedac men blivit nekade.
– Det var ett lätt beslut, eftersom Arbetsmiljöverket inte kunde beskriva hur besiktningen ska gå till, trots att de har en föreskrift som säger att ackreditering ska kunna ske, kommenterade Fredrik Langmead, handläggare på Swedac, deras senaste avslagsbeslut.
Ute i processindustrin fanns en viss irritation: ”Arbetsmiljöverket begriper sig inte ens på sin egen föreskrift” sa en källa till oss på Process Nordic.
– Den besiktningsform som har funnits skulle användas vid dispens efter en riskanalys från vår sida. Det vi inför nu är ett helt nytt system, ett kontrollprogram. Jag har förstått att industrin trodde att det var det här systemet som diskuterades 2002 när besiktningsformen skulle införas i Sverige, berättar Björn Lindberg.
Han sitter för tillfället och arbetar med en konsekvensanalys av förslaget. Myndigheten har redan tagit fram funktionskrav som ska vara lättolkade och få rätt effekt. Ordval är också viktiga. Metoden får inte kallas ”tillståndsbaserad” eftersom ett tillstånd i myndighetsvärlden är ett beslut där någon får tillåtelse att bedriva en viss verksamhet.
– Det finns många frågor att ta ställning till. Hur oberoende ska kontrollfunktionen på företaget vara? Vem ska kontrollera och besiktiga vad? Och det ska inte bara fungera i teorin utan också i praktiken. Tanken är att företag ska kunna ackreditera sig så att metoden går att genomföra, säger Björn Lindberg.
Jesper Gunnarsson
Artikeln tidigare publicerad i Process Nordic nr 2 2016