Förtida avveckling – mot folkviljan
Sju av tio svenskar anser att vi ska fortsätta använda våra kärnkraftreaktorer. Bara två av tio vill ha en förtida avveckling. Beskeden om förtida stängningar av reaktorer har inte påverkat inställningen.
Drygt tusen personer i den svenska allmänheten har besvarat frågorna i denna undersökning, som genomförts med liknande frågeställningar sedan 2007.
Vid jämförelse med de två föregående undersökningarna – oktober 2014 och maj 2015 – finns det inga signifikanta skillnader i resultaten.
– Detta är intressant, beskeden om förtida nedläggning av fyra reaktorer tycks inte ha påverkat opinionen alls. Vi hade förväntat oss någon slags reaktion i endera riktningen, men opinionsläget tycks vara okänsligt både för stängningsbesked och debatten inför klimatmötet i Paris. Förtida stängningar strider mot folkviljan, men att stängningarna påverkar klimatutsläppen och stabiliteten i elnätet tycks inte vara känt hos allmänheten, kommenterar Mattias Lantz, ordförande för Analysgruppen som beställt undersökningen.
Dagens svenska elproduktion av vattenkraft, kärnkraft och vindkraft, menar Mattias Lantz, ger ett överskott som exporteras till grannländerna och sänker dessa länders fossilanvändning. En avveckling av svensk kärnkraft leder därför till ökad fossilanvändning hos våra grannar och riskerar också att låsa Sverige i ett fossilberoende, i konflikt med klimatambitionerna.
Enligt undersökningen är män fortsatt mer positiva till kärnkraft än kvinnor och äldre personer är något mer positiva än de yngre. Bland de yngre är färre positiva och fler blir osäkra. 34 procent av de svarande vill vid behov ersätta befintliga svenska kärnkraftsreaktorer med nya och en lika stor andel vill använda dagens reaktorer livstiden ut. Acceptansen för den kärnkraft vi har idag är alltså fortsatt hög.
Innan Fukushima var acceptansen 80 procent, den sjönk därefter med tio procentenheter och har sedan dess varit närmast konstant. Andelen som vill ha en förtida avveckling ökade något efter olyckan men är nu tillbaka på 20 procent. Drygt tio procent är osäkra.
– Ser vi på en direkt för/mot-fråga om att vid behov riva gamla reaktorer och ersätta dem med nya på samma plats är tre av tio emot detta. Andelen som är för minskar efter Fukushima och andelen osäkra öka, tillägger Viktor Wemminger på Novus.
Tre av tio svenskar blir ibland oroliga vid tanken på kärnkraft, av dessa känner fyra av tio en djup oro. Oron rör främst effekterna av en potentiell olycka, följt av frågor kring avfallshantering och slutförvar. Tio procent nämner risken för terrordåd, troligtvis en effekt av attackerna i Paris.
Förtroendet för säkerheten vid svenska kärnkraftverk är fortsatt hög, bara nio procent anser dem vara osäkra. Ryska reaktorer anses vara minst säkra.
Analysgruppen har sedan 1997 följt den svenska opinionen angående kärnkraft. Undersökningen genomförs med hjälp av webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel. Totalt har 1015 intervjuer genomförts under perioden 19–25 november 2015, deltagarfrekvensen var 56 procent.
Analysgruppen är knuten till Svensk Energi.
