De nya miljökraven blev vilseledande
Efter bara något år med den nya lagstiftningen ska den göras om. Reglerna blev krångliga, motstridiga och vilseledande. Kemiindustrin och avfallsbranschen påverkas mest. Industrin får komma med synpunkter till och med januari nästa år.
Nu ska reglerna göras om, trots att de inte är mer än ett och ett halvt år gamla. Lagtexten blev för krånglig, motstridig och tidvis ”direkt vilseledande” enligt Naturvårdsverket. Totalt har 75 brister upptäckts som måste åtgärdas.
Miljömyndigheten fick därför i uppdrag att utreda och förenkla. Resultatet blev en 350 sidor lång rapport plus bilagor. För nästan en månad sen skickade regeringen ut alltihopa på remiss. Senast den första februari nästa år måste svaren vara inskickade.
Enligt förslaget kommer den kemiska industrin och avfallsbranschen att påverkas mest. För kemiindustrin tillkommer omfattande lagtext: de fem första paragraferna ska ersätts av fyrtio nya. Stora delar av avfallslagstiftningen skrivs om. På sikt ska ändringarna göra allas arbete enklare, billigare och förbättra miljön.
Naturvårdsverket bedömer att konsekvenserna för åtminstone en drivmedelsproducent, en läkemedelstillverkare och två pigmenttillverkare kommer att bli stora.
För en rad kemiföretag kommer kostnaderna dock att minska betydligt, eftersom de inte längre behöver söka miljötillstånd i domstol, utan bara berätta för myndigheterna om sin verksamhet. Hur många bolag som berörs vet ingen idag.
På avfallsområdet blir det tvärtom. Ett tusental verksamheter kommer att få mer pappersarbete. Sammanlagt blir det extrakostnader för branschen på 25 miljoner kronor.
Dessa ändringar beror på de nya reglerna som ger upphov till ny klassificering av vissa industrier. I Sverige delas industrianläggningarna in i A-, B-, C- och U-verksamheter, där A-anläggningarna är stora och kemikalieintensiva, medan U-anläggningarna ofta är små och har mindre miljöpåverkan.
Idag får företagen själva klassificera sin verksamhet, följt av ett godkännande från myndigheterna. Så kommer det också att bli i framtiden, men Naturvårdsverket vill helst ha möjlighet att företräda allmänheten och överklaga beslut som de anser felaktiga.
De nya lagförslagen innebär att minst 12 A-anläggningar kommer att omklassificeras till B-anläggningar. Minst 29 B-verksamheter blir A-klassade. Minst 18 stycken går från A eller B till C. Rent generellt medför en uppklassning merkostnader och merjobb. En nerklassning innebär tvärtom regellättnader och kostnadsminskningar.
Gruvnäringen, petrokemiindustrin och pappers- och massaindustrin påverkas inte. I kemiindustrin blir totalt tolv verksamheter nedklassade från A till B och femton uppklassade från B till A. Inom stål- och metallbranschen uppklassas bara två företag.
Biogasbranschen kan förvänta sig lättnader. På papperet finns 52 anläggningar som kan få minskad administrativ börda. Enligt utredningen uppskattas antalet bara bli ungefär 12-15 stycken, på grund av rådande tuffa marknadsläge för biogassektorn. Inom avfallsområdet förväntas ett dussin B-anläggningar uppklassas till A-nivå.
Jesper Gunnarsson
Artikeln tidigare publicerad i Process Nordic nr 10 2015