Testar ny saneringsmetod i skandalgruva
Pengarna räckte inte för att sanera de bägge övergivna gruvorna i Blaiken och Svärtträsk. Så staten tog över saneringsansvaret för Svärtträsk och testar nu en helt ny metod.
Den kyliga höstvinden är redan här. Hösten hittar snabbt till Norrland. Till Storuman, närmare bestämt. Entreprenörerna har inte många veckor på sig innan tjälen hemsöker marken. Då är arbetssäsongen slut, saneringen av den övergivna gruvan måste göra uppehåll, fram till snösmältningen och vårfloden. Att låta det giftiga gruvslammet självfrysa under vintern prövas som en naturlig avvattningsåtgärd.
– Om du behöver gå på toaletten så har du dragit en riktig vinstlott, säger en av arbetarna som är på väg till det stora dagbrottet efter sin lunchrast.
Han är ironisk. Den lilla hytten för behov nummer två ska tydligen vara hemsk, säger ryktet.
Elektriciteten har nyligen kommit hit. Ännu drivs kalkningsanläggningen nere vid sedimentationsbassängen med dieselaggregat, men det ska snart bli ändring på det.
Kalkningen höjer pH så att olika oorganiska metallföreningar bildas och sjunker till botten. Det klara ytvattnet släpps ut genom en liten dammlucka. Mätningar har visat höga halter av giftiga metaller, framför allt zink, i vattendrag i närheten.
– I vintras var vi tvungna att gräva ur bassängen för att ge mer plats. Den blev helt full, så vi fick gräva upp lite slam och lägga vid sidan av bassängen, berättar Kristina Sjödin, projektansvarig för saneringen som drivs av SGU, Sveriges geologiska undersökning.
Det är bland annat 720 000 ton gråberg som spökar. De stora högarna läcker metaller när regnet sköljer ner mellan stenblock och grus. Snösmältning och vårflod har inte direkt underlättat arbetet. För att hindra friskt smältvattnet att nå den förgiftade sedimentationsbassängen har entreprenörerna anlagt ett dike. Omledningen av vattenmassorna tycks fungera.
Svärtträskgruvan öppnades av gruvbolaget Scanmining 2006 och verksamhet bedrevs till 2008, då företaget gick i konkurs. Lappland goldminers tog över men hann inte börja bryta något innan även de gick i konkurs 2012.
I samma gruvportfölj fanns också Blaikengruvan, dit malmen transporterades för fortsatt bearbetning i anrikningsverket.
Efter konkurserna stod det klart att avsatta saneringspengar inte skulle räcka. Från den större Blaikengruvan läcker giftigt slam ner i den närbelägna sjön. För några veckor sedan gjorde länsstyrelsen en åtalsanmälan för miljöbrott, riktat mot Lappland Goldminers konkursbo.
Efter överläggningar har staten tagit ansvar för saneringen av Svärtträskgruvan. Kostnaden beräknas bli 70 miljoner kronor.
– Visst är det vackert här? Det är synd att gruvan gjort ett sånt stort sår i naturen, säger John-Åke Kristofersson, affärsområdeschef för Cliffton med ansvar ändå från Gävle i söder till Piteå i norr.
Vi ser oss omkring. Bortom det svartgråa berget och den rostbruna stenen lyser det karga landskapet i rött, orange, gult, grönt. Solen skyms fläckvis av molnen. Lingon och blåbär tävlar om marken och bär stolt sina bär. Här är fruktansvärt vackert.
Företaget Cliffton är känt för att de ingick avtal med Northland om uthyrning av lastbilar för malmtransporter. När Northland gick i konkurs stod de där med mer än trettio splitternya lastbilar. Nu har de anlitats för att göra ett avvattningsdike från dagbrotten förbi de anlagda terrasserna och ner till sedimentationsbassängen. Allt framtida förorenat vatten ska rinna i det här diket ner till reningsanläggningen, inte fritt ut i naturen.
På terrasserna har redan de första så kallade geotuberna fyllts. Det är gigantiska stora strumpor i tjock väv som ska fyllas med det giftiga slammet från sedimentationsbassängen. Ett flockningsmedel tillsätts så att partiklarna fälls ut på botten.
Under vintern ska innehållet självfrysa och under våren, när isen tinar, kommer vattnet att blöda igenom väven. Kvar blir ett fastare zinkhaltigt slam. Tekniken har använts i exempelvis Kanada, men aldrig i Sverige.
– Sen vet vi inte om tuberna ska få ligga kvar ytterligare ett år, eller om vi kan skära upp tuberna och gräva bort slammet. Vi har pratat med Boliden men de har för tillfället fullt med zinkslam som de själva behöver ta hand om, säger Kristina Sjödin.
Om Boliden inte vill ha det zinkhaltiga slammet kommer det att placeras i en egen cell i ett av de två dagbrotten.
Egentligen skulle dagbrotten redan börjat fyllas med gråberg, om det inte vore för en överklagad upphandling. Nu är det oklart hur mycket försenat saneringen kommer att bli. Den ursprungliga planen var att det skulle vara klart under 2017.
Sedimentationsdammen ska vara färdigmuddrad nästa säsong. När allt annat är klart kan det bli aktuellt med en sista muddring innan dammen rivs.
Trots allt förebyggande arbete tycks en hel del slam ha smitit ut från sedimentationsbassängen. Det porlande vattnet ser klart och fint ut, men bottnen verkar inte hälsosam. En bit nerför bäckfåran har vatten och slam samlats i en ny liten damm.
Är det något som ni också kommer att sanera och gräva upp?
– Vi har inte planerat att fortsätta ner längs bäckfåran för tillfället. Rent praktiskt tror jag det är ganska svårt att rensa bort det där slammet, svarar Kristina Sjödin.
Jesper Gunnarsson
Fakta: Svärtträskgruvan
Togs i drift 2006 av gruvbolaget Scanmining. Två år senare gick bolaget i konkurs. Lappland Goldminers tog över, men bröt aldrig mer malm innan de gick i konkurs 2012. Då hade 150 000 ton malm och 720 000 ton gråberg brutits.
I gruvportföljen fanns också den större Blaikengruvan, från vilken giftigt slam rinner ut i sjön Storjuktan och förgiftar bottnen. Avsatta saneringspengar räckte inte till bägge gruvorna, så staten har tagit över saneringsansvaret för Svärtträskgruvan.
Reportaget tidigare infört i Process Nordic nr 9 2015