Kommissionen snör av handsken
Bristerna i Sveriges nya regelverk för industriutsläpp var så allvarliga att EU-kommissionen hotade med domstol. I somras snörde kommissionen i tysthet av sig boxhandskarna – trots att de påstådda bristerna inte är åtgärdade.
Anklagelserna gällde införandet av EU:s direktiv om industriutsläpp som blivit försenat med långt mer än ett år. Men det var inte förseningen, som svensk processindustri klagat över, som väckt EU-kommissionens vrede.
Den viktigaste kritiken gällde att svenska miljötillstånd saknade obligatoriska krav för flera onormala händelser såsom start, stopp och diverse driftstörningar. Syftet är att minska utsläppen som vid sådana händelser brukar vara större än normalt, även om de inte sker särskilt ofta.
Enligt EU-direktivet ska förbränningsanläggningar genomgå miljöprövning för hela den installerade effekten, annars kan företag ansöka för delar av anläggningen i taget. På så vis kan en anläggning slutligen bli godkänd för utsläppsvärden som aldrig skulle godtas i sin helhet. Sverige hade även här en lucka i sin lagstiftning, menade kommissionen.
Exempel på småsaker finns också. Bland annat menade EU-kommissionen att Sverige inte definierat ordet dieselmotor.
Sen följde ett skyttegravskrig. Kritiken tillbakavisades av regeringen. All lagstiftning var korrekt genomförd, hävdade man. Kommissionen var fortfarande inte nöjd men den svenska regeringen ändrade sig inte.
Så i somras lade EU-kommissionen ner ärendet, nästan helt obemärkt.
– Jag tolkar det som att de godtog våra förklaringar. Vi försvarade vårt genomförande på alla punkter utom en, där vi medgav att ett viss förbättrande var möjligt och att vi tänkte genomföra den förbättringen, säger Magnus Moreau, jurist vid miljö- och energidepartementet.
Förbättringen handlar om föreskrifter för ett tillsynsprogram, alltså inte alls något som berör den allra tyngsta kritiken.
När Process Nordic frågar EU-kommissionen varför de lagt ner ärendet svarar de att Sverige skickat den information som saknades och att fallet är avslutat.
Ett exempel på ”information som saknades” kanske är regeringens språklektion där EU-kommissionen får lära sig att på svenska går det inte att missförstå ordet dieselmotor, som är ”en förbränningsmotor av kolvtyp, i vilken bränsle blandat med luft självantänder till följd av komprimering”.
I själva verket kanske det bara inte var värt besväret att dra Sverige inför domstol. EU-kommissionen ville använda en genväg som möjliggjorts i det senaste Lissabonfördraget ifall regler inte införs i tid eller ofullständigt.
Eftersom den svenska regeringen hävdade att genomförandet var korrekt tvingades tjänstemännen i Bryssel att ta den långa och krångliga vägen för att bötfälla Sverige. Något de nu alltså avstår från att göra.
Jesper Gunnarsson
Artikeln tidigare införd i Process Nordic nr 9 2015