Dyra bonussystemen – utan verklig grund
Process Nordic har granskat alla börsnoterade processindustrier på stockholmsbörsen. De flesta av dem har bonussystem och betalar miljontals kronor till sin vd, utan att veta om pengarna får effekt. I själva verket finns ingen forskning som kan verifiera att bonusarna fungerar.
Belöningssystemen bygger oftast på utbetalning av pengar i relation till hur aktievärdet har förbättrats, och/eller optioner, alltså möjlighet för vd att vid senare tillfälle köpa aktier till ett i förväg bestämt pris. Det handlar om hundratals miljoner kronor i extraersättning varje år.
Inget av bolagen med bonusprogram kan dock bevisa att extrapengarna till den verkställande direktören förbättrar verksamheten. Många bolag har ökat lönsamheten de senaste åren, men ingen kan bevisa att just bonusprogrammet varit dess orsak. Utifrån svaren att döma verkar vissa dock tycka att om ekonomiska mål har uppnåtts så är det vds förtjänst och att bonusprogrammet fungerar. Så lätt är det dock inte.
– Det är mycket svårt att skilja på skicklighet och ren tur. Företagsledarna tror nog att de är skickliga, men frågan är om företagens framgångar inte beror på slumpen. Omvärldsfaktorer och konjunkturer spelar väldigt stor roll för företagets utveckling, säger Tommy Gärling, seniorprofessor vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.
Bara ett bolag kan hänvisa till forskning när de ska försvara sitt bonussystem. Några andra företag framhåller att deras bonusar baseras på lång erfarenhet av att utforma bonusprogram.
Sanningen är den att det inte finns någon forskning som stödjer bonus till enskilda högre chefer med arbetsuppgifter som är svåra att mäta och utvärdera. Åtminstone har Process Nordic inte funnit den forskningen; inte heller någon av de professorer och doktorer vi varit i kontakt med.
Dock finns forskning som visar att belöningssystem fungerar för arbetsuppgifter som är enkla att mäta. Det vill säga mer monotona jobb som brukar förknippas med lägre betalda arbetares arbetsuppgifter och som kan vara lätta att automatisera. Dessutom finns en demoraliserande effekt när bara vissa får bonus.
Enda bolaget som kan hänvisa till forskning är Billerudkorsnäs, och mycket riktigt har de bonusprogram som omfattar alla anställda.
– Det är en viktig princip för oss att alla medarbetare gynnas av företagets framgångar eftersom alla är med och bidrar, berättar Karin Hågfeldt, personaldirektör på Billerudkorsnäs.
På vår fråga till börsföretagen om de bestraffar dåliga beslut, svarar nästan hälften med ett nej. Övriga svarar inte alls. Enligt svensk kod för bolagsstyrning ska styrelserna dock överväga att införa en möjlighet att återkräva utbetalda pengar, om beslut inte visat sig vara hållbara över tid eller utbetalats på felaktiga grunder.
– Det är anmärkningsvärt att företagsledare får bonus även när det går dåligt. Ska man ha bonussystem måste man också bestraffa dåligt agerande, men företagsledare verkar immuna när de gör misstag, säger Tommy Gärling.
Jesper Gunnarsson
Fakta
Tre Lundinbolag bojkottade frågor
Av de åtta bolag som inte svarade på våra frågor ingår sex i lundinsfären. Tre lundinbolag svarade dock på enkäten. Lundin petroleum har bonussystem som maximalt kan ge extraersättning på 90 miljoner, bara under 2015.
Arctic paper och Shelton petroleum svarade inte på våra frågor om ersättning till ledande befattningshavare i företaget. De två tillhör inte lundinsfären, i den mån Process Nordic lyckats spåra ägandet, vilket styrs via ett antal olika ägarstiftelser.
Alla övriga bolag som inte svarade oss ingår eller har ingått i lundinsfären: Africa oil, Lundin mining, Lucara diamond, Lundin gold, NGEx resources och PA resources. De tre lundinbolag som svarade är Lundin petroleum, Black pearl resources och Etrion corporation.
Enbart i Lundin petroleum finns två typer av bonusprogram. Det ena är kopplat till chefers egna prestationer med maximal utdelning på 25,7 miljoner år 2015. Det andra är ett ”långsiktigt” bonusprogram på tre år, som inleddes förra sommaren och avslutas 30 juni 2017. Där beror utdelningen på aktiekursens tillväxt och utdelning under denna period. Den andra delen kan kosta bolaget uppemot 65,5 miljoner kronor bara under 2015.
Forskningen stödjer dock inte det här upplägget. För fem-sex år sedan gjorde ett par forskare från Institutet för näringslivsforskning en större genomgång av forskningen. De konstaterade att företagsledares uppgifter är så komplexa att det är omöjligt att mäta dem, samt spåra i vilken utsträckning bolagets resultat och aktiekurs beror på de högsta chefernas prestationer.
Om optioner används som belöningsmedel, bör de erbjudas vid flera olika datum under en lång tidsperiod och gärna långt fram i tiden, så att inte den verkställande direktören kan dopa aktiekursen på kort sikt vid en viss tidpunkt.
Samma forskare diskuterade även möjligheten till återbetalning av tidigare bonusutbetalningar. På vår fråga om dåliga beslut bestraffas med indragna ersättningar svarade inte Lundin petroleum. Inte heller om deras bonussystem grundar sig på vetenskaplig forskning.
Jesper Gunnarsson
Fakta
Så gjorde vi undersökningen
I våras skickade vi ut en enkät till alla börsnoterade bolag på stockholmsbörsen (large, mid och small cap) som är verksamma inom processindustrin. Det var vid den tidpunkten totalt 30 stycken.
Ungefär hälften av bolagen svarade på vårt mejl. Efter några månader skickade vi ut en påminnelse till de som inte svarade och återigen fick vi svar från hälften. Åtta bolag har alltså inte svarat på våra frågor.
Vi ställde sex frågor: 1) Har ni bonussystem för er vd? 2) Vad vill ni i så fall uppnå med systemet? 3) Kan ni konstatera att ni uppnått önskad effekt? 4) Uppmuntrar bonussystemet en kort- eller långsiktig styrning? 5) Bestraffas dåliga beslut med exempelvis löneavdrag? 6) Vilken forskning ligger till grund för bonussystemet?
Artikeln tidigare publicerad i Process Nordic nr 9 2015