Värmepumpen – hot och möjlighet för fjärrvärmen
Fjärrvärmeförespråkare och värmepumpskramare kan tidvis vara bittra fiender. Men i själva verket har de några gemensamma intressen: lika konkurrensvillkor, isolering och låga räntor. Dessutom kan värmepumpar tillföra stora mängder energi till fjärrvärmesystemen och förbättra dem.
I åtminstone trettio år har värmepumparna konkurrerat med fjärrvärmen. Villamarknaden har drivit utvecklingen framåt och idag är värmepumparna effektivare än någonsin. Ändå har fjärrvärmen nästan monopol med över 90 procent av flerbostadshusen och omkring 80 procent av lokalerna. För småhus ligger siffran bara runt ett par tiotal procent.
– Fjärrvärmen bygger på stordriftsfördelar och har byggts ut under lång tid för att fasa ut fossila bränslen och förbättra luftkvaliteten i tätorter. Men systemet bygger på att många ansluter sig, och idag finns större fokus på individuella lösningar, till exempel bergvärme för småhus. En sådan utveckling i tätorterna kan riskera att hota fjärrvärmen, säger Erik Thornström, områdesansvarig för styrmedel, kraftvärme och EU-samordning på Svensk fjärrvärme.
Hos intresseorganisationen för kyl- och värmepumpar arbetar Jan-Erik Nowacki som teknisk expert. Han håller med om delar av beskrivningen, men anser att det är fjärrvärmens alltför höga värmepriser som skrämmer bort kunderna till värmepumpsmarknaden.
– Vi ser alltfler exempel på fastigheter mitt inne i fjärrvärmeland som väljer att koppla bort sig och installera värmepumpar. Det tycker jag är anmärkningsvärt. Det beror på alltför höga priser. Den utvecklingen finns till och med i Stockholm, där förutsättningarna för storskalighet borde vara perfekta, säger Jan-Erik Nowacki på Svenska kyl- och värmepumpsföreningen, SKVF.
Han uppskattar att i cirka sextio procent av Sveriges kommuner är värmepumparna konkurrenskraftiga gentemot fjärrvärmen. De höga fjärrvärmepriserna beror på misslyckad eller utebliven effektivisering:
– Personligen tycker jag att fjärrvärme är ett ganska trevligt sätt att värma lokaler. Men fjärrvärmen är för traditionell och har stelnat i sin utveckling. Värmepumparnas värmefaktor (COP) har däremot långsamt förbättrats med cirka 1,5 procent per år. Idag förbrukas nästan 40 procent mindre el än 1980 för att driva pumpen.
Erik Thornström håller i sin tur inte heller med om den beskrivningen. Enligt honom har fjärrvärmebolagen sänkt eller haft oförändrade priser och värmeförlusterna i näten har minskats med hjälp av bättre isolerteknik.
För industrier finns olika alternativ till fjärrvärmen: borrhålslager eller akviferlager. Värme utvinns alltså ur berggrunden eller grundvattentäkter, speciellt de som inte levererar dricksvatten.
Idag är elpriset lågt, vilket pressar fjärrvärmepriserna och gör värmepumparna mer attraktiva. Höjda priser på el genom exempelvis dyrare utsläppsrätter för koldioxid kan i framtiden dock ge viss fördel för fjärrvärmen.
– Det finns idag inget utrymme att höja värmepriserna. Sen upplever jag att värmepumpsbranschen inte alltid redovisar hur stor drifts- och kapitalkostnaden blir. Kompressorer behöver bytas och så vidare. Har du en värmepump måste du också ta en större teknisk risk. Fjärrvärme har låg driftskostnad och bolagen ansvarar för att värmen levereras, säger Erik Thornström på Svensk fjärrvärme.
Just nu är det dock Boverkets energikrav i byggreglerna som oroar fjärrvärmeförespråkarna. Eftersom myndigheten siktar in sig på termen ”inköpt energi” menar de att bergvärmen favoriseras jämfört med storskaliga fjärrvärmelösningar. Reglerna styrs bland annat av EU:s direktiv om så kallade nära noll-energihus men gäller endast för ny bebyggelse.
– Men det är viktigt att ha ett inflöde av nya kunder i takt med att befintliga byggnader energieffektiviseras, och sen kan kraven komma att tillämpas på renovering. Därför engagerar vi oss mycket i den frågan just nu, säger Erik Thornström.
En annan tvistefråga är miljöpåverkan. Elen som driver värmepumparna kan komma både från förnyelsebara energikällor eller fossila bränslen. Samtidigt kan fjärrvärmen härstamma alltifrån stålverkets spillvärme med fossilt ursprung, till förbränning av avfall och/eller biobränslen. Avfallsförbränning kan innehålla höga halter av fossilt material. Debattörerna lyfter upp olika aspekter beroende på vilken sida de vill belysa.
Trots konkurrensen mellan fjärrvärme och värmepumpar finns en hel del gemensamma intressen, såsom låga räntor, isoleringsfrågor och lika konkurrensvillkor på värmemarknaden. Det finns också en rad möjliga samarbetsmöjligheter. Redan idag tillför värmepumparna 4 TWh värme per år till fjärrvärmenätet.
– Det bästa är naturligtvis att använda sig av de lokala lösningar som är bäst lämpade. Att använda värmepumpar för att utvinna energi ur avloppsvattnet och överföra värmeöverskott från fastigheter till fjärrvärmenätet är exempel på bra lösningar, säger Erik Thornström.
Jan-Erik Nowacki har ytterligare förslag på användningsområden:
– Vi skulle kunna utnyttja fjärrvärmens returvatten för att värma hus med stöd av värmepumpar och billiga plaströr. En elkrona brukar ge värme för ungefär 6–10 kronor i sådana lösningar. Sommartid kan man pumpa in energi från exempelvis billiga centrala solfångare till returnätet för att upprätthålla temperaturen.
Idag anpassas ofta temperaturen i nätet efter enstaka användare som behöver en högre temperatur än det övriga fjärrvärmekollektivet. Förutom högre värmeförluster i nätet kan det få som konsekvens att lågvärdig industriell spillvärme inte kan matas ut på nätet (utan värmepump) och ge ett sämre utbyte av kraftvärmeel. Istället tycker Jan-Erik Nowacki att nätet kan hålla en lägre temperatur och att hos kunder med högt temperaturbehov installera värmepump för att lyfta sin inmatningstemperatur.
Jesper Gunnarsson
Artikeln tidigare publicerad i Process Nordic nr 8 2015