Gobigas – hittills ingen framgångssaga
Hittills en halv miljard dyrare än beräknat, levererat en bråkdel av den utlovade energin och med en produktion som snart försenats två år. Göteborgs Stads satsning på biogasprojektet.
Det var i december 2010 som Göteborgs energi tog beslutet att starta en demonstrationsanläggning för att ta fram biogas ur skogsråvara för maximalt 741 miljoner kronor.
12 mars 2014 invigdes Gobigasanläggningen som sades vara den första i sitt slag. Förhoppningarna var stora. Det talades om energihistoria. Energiminister Anna-Karin Hatt fanns på plats.
I planerna ingick att man efter att ha utprovat tekniken skulle utvidga anläggningen i ett andra steg för att fyrdubbla produktionen av biogas.
Fram till idag har Gobigasprojektet kostat cirka 1 250 miljoner kronor.
På Gobigas fanns inledningsvis förhoppningar om att nå upp till full kapacitet inom två år efter driftsättningen. Med mindre än ett halvår kvar tycks det inte finnas någon tidsplan kvar.
– Vi har ingen tidsplan utan försöker bara få ut biogas på nätet så fort som möjligt, men det är viktigt att förstå att det här är obeprövad teknik, säger projektchefen Freddy Tengberg till GP.
Han har förhoppningen att anläggningen ska nå upp till 75 procent av kapaciteten nästa år.
Målsättningen har varit att anläggningen ska producera biogas 8000 timmar per år. 2014 producerades gas 125 timmar, under 2015 har produktionen varit igång i 142,5 timmar.
GP berättar att facklan gått varm första halvåret i år då rågasen som skulle bli biogas eldats upp på grund av alla problem. Under årets två första månader producerades ingen gas alls.
Produktionen vid anläggningen har kantats av en rad problem. Till exempel uppstod problem när anläggningen blev varm för första gången. Skruvpumpen som matar träpellets har strulat stora delar av vårvintern. Vattenbildning i reaktorerna hotade värdefulla delar i anläggningen. Ställverket tvingades stänga ned efter mjukvarufel. Farliga ämnen har läckt ut efter att filtren satts igen eller varit otäta.
– Det här är en väldigt komplex anläggning, så det finns många oprövade tekniska lösningar, förklarar Freddy Tengberg för GP.
Gobigas har också haft uppenbar otur. När en elkabel kapades under ett grävningsarbete blev hela anläggningen strömlös då ställverket som skulle mata reservkraft inte fungerade. Anläggningen tvingades stå stilla under några veckor då lagringssilon måste tömmas efter en felleverans av pellets.
Process Nordic publicerade i slutet av förra året ett reportage från Gobigas då man efter en längre tid lyckats lösa problemet med oväntad kraftig tjärbildning som ledde till problem med värmeväxlarna.
Att tjära bildas vid den här typen av processer är naturligt. Men att det var så mycket tjära var förvånande. Man tvingades flera gånger stoppa processen och manuellt gå in och spruta bort den klibbiga tjäran från värmeväxlarna.
Problemet löstes med hjälp av leverantören Valmet och forskare från Chalmers som kom på att man kunde tillsätta ett antal ämnen i förgasaren och därmed förändra processgasen.
– Driftsproblem är vanliga, speciellt när en helt ny anläggning tas i drift. Ingen hade väl trott att vi inte skulle stöta på någon form av utmaning, berättade Malin Hedenskog, civilingenjör och ansvarig för förgasningsdelen på anläggningen, för Process Nordic.
Lösningen på tjärproblemet var en klen tröst. Nu är det i princip allt annat som strular, säger en anonym anställd till GP. Enligt en annan anonym anställd har det funnits en tro att allt skulle fungera genom att trycka på lite knappar.
Problemen vid anläggningen har också satt sina spår hos personalen. Enligt GP har hälften av operatörerna slutat. Organisationen är idag så slimmad att man måste kalla in folk vid sjukdomsfall. Vad som händer efter årsskiftet är osäkert då de flesta på anläggningen är konsulter.
Men projektledaren Freddy Tengberg är inte orolig:
– Mycket av konsulternas kompetens behövs inte under drifttiden. Skulle vi behöva den så får vi kalla in dem då. Gobigas skenande kostnader har fått politiker att frukta ett slukhål.
Martin Wannholt, kommunalråd för Samverkande göteborgare ser i en debattartikel i GP en anläggning som inte fungerar, blir för dyr om den fungerar, samt personal som lämnar.
Han förstår inte vitsen med Gobigas som bara ökar energiförbrukningen när vägtrafiken går mot en elektrifiering.
Jonas Ransgård, moderat andre vice ordförande i kommunstyrelsen, vill i en intervju i GP inte se Gobigas växla upp till en andra fas:
– Det säger något att marknaden inte vill ta de risker som det innebär att göra de här satsningarna. Grundproblemen är att gasen inte fungerar på marknaden.
Ransgård är medveten om att det kan uppstå vissa komplikationer till
en början:
– Men komplikationer är en lätt underdrift i det här fallet. Hittills har den visat att den inte funkar.
Men Patrick Gladh, socialdemokratisk vice ordförande i Göteborgs energi, tycker det är för tidigt att döma ut Gobigas:
– Den första anläggningen och den första fasen har inte som mål att vara kommersiellt gångbar. Innan vi fattar beslut om nästkommande fas måste vi kunna garantera driftsäkerhet, säger han till GP.
Artikeln tidigare införd i Process Nordic nr 7 2015