Slår mynt av EU-direktiv
EU-direktiv för livsmedel och innovationsupphandlingar i sjukvården har krattat manegen för det lilla företaget Cellcomb i Säffle. Nu väntar världsmarknaden på företagets innovativa produkter.
På 1970- och 1980- talet var sängkläder av cellulosa, papperslakan som de kallades, varma, prassliga och inte särskilt bekväma att sova på. Många med mig fick rysningar av de stela lakanen som fastnade mot hud och naglar. De var heller inte särskilt hållbara utan gick hål på efter bara något dygns användning. Att tillverka dem krävde inget ingenjörskunnande i den högre skolan.
Den globala konkurrensen gjorde att den svenska tillverkningen av papperslakan som fanns tappade marknadsandelar till lågkostnadsländer. För att efterfrågas och kunna betinga ett högre pris krävs premiumprodukter som adderar mervärden. Företaget Cellcomb i Säffle har lyckats. Här har medarbetarna under vd Henric Nedéus vidareutvecklat cellulosafibern, lyft fram cellulosans skyddande och hygieniska egenskaper och skapat miljövänliga produkter.
Henric Nedéus har lång bakgrund inom marknad och försäljning inom bland annat läkemedelsindustrin. Innan han kom till Cellcomb var företaget en renodlad konverterare och leverantör av produkter, en ordermottagare som tyvärr många skogsindustrier fortfarande är. Det Henrik Nedéus tagit med sig från läkemedelssidan var att titta mer på kundbehov och bedriva mer marknadsbearbetning hos kunder och slutkunder, samt att utveckla produkter och systemlösningar.
– Jag tror att vår styrka sitter i hantverket. Vi vågar göra saker och är aktiva hos kunder då det gäller att finna behov. Vi är lättrörliga och flexibla, fångar in behov och kan snabbt erbjuda kundanpassade lösningar, säger Henric Nedéus.
Vid första anblicken verkar Cellcombs affärsområden en smula spretiga. Företaget har kunder inom vitt skilda verksamheter som sjukvård, livsmedelsindustri, turismnäring och hygiensektor. Men behovet av skydd mot, och absorption av vätska för ökad patient- och livsmedelssäkerhet är den gemensamma nämnaren. Företagets lösning är att kombinera cellulosabaserade absorptionsmaterial med biobaserad skyddsbarriär.
Cellcombs största kund är sjukvården som länge använt sängkläder av bomull. Bomull är slitstarkt och bekvämt att ligga på men bakterier går igenom materialet och sprider smitta. Det kräver regelbundet tvätt, vilket är både dyrt och miljöbelastande. Det finns exempel där sjukvården i Norge skickat smutstvätt ända till Polen, Oslo universitetssjukhus tvättar cirka 15 ton per dag om man inbegriper skyddskläder och landstinget i Värmland har skickat smutstvätt med lastbil till Alingsås 30 mil bort. Föga miljövänligt.
Men Cellcoms sängkläder av cellulosa väger en tredjedel av vad ett set textila sängkläder gör. Det gör hanteringen både smidig och enkel, kostnaderna för att hålla textilier i omlopp kan undvikas, och tvätt med decinficerande kemikalier försvinna. Efter användning förbränns materialet. Ur hygiensynpunkt är hanteringen optimal eftersom materialet aldrig är i kontakt med en massa människor.
Henric Nedéus ser att miljöpåverkan kommer in alltmer i offentliga upphandlingar och att man börjar efterfråga mer miljövänliga produktalternativ.
– Landstingen fokuserar inte bara på pris utan tar även in parametrar som miljöperspektivet i upphandlingarna och se hur man skall värdera detta. Det är viktigt att politiker och tjänstemän ställer krav på att man i upphandlingar efterfrågar mer miljövänliga alternativ och dessutom ger de offentliga aktörerna möjlighet att köpa in denna typ av produkter.
Cellcombs koncept med engångssängkläder har tagit bolaget till en ledande marknadsposition i Sverige och Norge. Fortfarande är dock de gamla bomullssängkläderna dominerande så det finns mycket arbete kvar, men produkterna börjar efterfrågas. Nu har också turismnäringens campinganläggningar och detaljhandelsjätten Clas Ohlsson visat intresse för dem i en lightversion.
Ett område där utvecklingen går ännu snabbare och där Cellcomb hoppas skörda framgångar är på marknaden för absorptionsmaterial till förpackade livsmedel. Hittills har livsmedelsindustrin förpackat kött och fisk i tråg med öppna kanter med trelagers laminerade papperslappar i botten som innehåller kemikaliefyllda superabsorbenter, för att ta bort vätska och stoppa bakteriespridning. Potentiellt kan kemikalierna komma ut i livsmedlen vilket fått EU komissionen att dra öronen åt sig.
Nu förbereds ett direktiv som sannolikt förbjuder dessa absorbenter i förpackningar med öppna kanter. Polen har kommit längst på området och stoppat dessa förpackningar efter att en professor i en TV-soffa påtalat att det är stora risker med att låta livsmedel ligga i kontakt med kemikalier i trågen.
Förra sommaren skedde ett kraftigt uppsving för Cellcomb som positionerat sig på området med en egen, miljövänlig produkt. Konkurrenterna har inte riktigt hunnit med utan sitter på investeringstunga konverteringsmaskiner för den gamla tillverkningen.
– Vi hade detta med EU på känn tidigt och utvecklade ett högabsorberande material med förslutna kanter och med en biofilm. Produkten bygger på ett mångårigt utvecklingsarbete som lett fram till vart vi nu står.
En del i innovationen är att Cellcomb utvecklat absorbenten så att den aktiveras och utsöndrar en ofarlig gas för att öka hållbarheten på livsmedlet när det förpackats. Gasen kan styras så att den utsöndras i rätt mängd för respektive livsmedel. Tidigare sprutades gas in i förpackningen innan förslutning vilket gav en förpackning som var mer än dubbelt så stor under transport, men på det här sättet kan hållbarheten på maten förlängas samtidigt som förpackningsstorleken kan minskas.
– Vi jobbar lite ekoteknologiskt i framkant som en liten aktör och tittar på rena fibrer för den här processen och tar skogsråvaran till en ny dimension. Gasen som utsöndras av absorptionsmaterialet är inte konstig. Det kan resultera i att maten håller en dag extra. I stället för att förpacka lördag/söndag för att vara ute i handeln på måndagen, kan man tänka sig att produktion ske på fredagen.
– Tack vare att marknaden är så oerhört stor så räcker det att vi tar en liten andel för att det skall bli ett mycket lönsamt företag, avslutar Henrik Nedéus.
Mikael Hedlund
Fakta
Cellcomb
Anläggning i Säffle.
Cirka 20 anställda.
Lamineringskapacitet: 350 miljoner m2 per år.
1 Food Pad-maskin.
2 lamineringslinjer.
10 konverteringsmaskiner.
I styrelsen: Bland andra Pelle Törnberg, tidigare Kinnevik, f d politikern Björn Rosengren.
Artikeln tidigare införd i Process Nordic nr 7 2015