Varningsljud gör vindkraft fågelvänlig
Ett ihållande kluckand ljud från vindkraftverken när fåglar närmar sig. Ska det öka möjligheten att förlägga vindkraftverk till ställen som är ifrågasatta som lämpliga?
För risken för fågelkollisioner är idag en vanlig orsak till att vindkraftsplaner läggs i malpåse.
På några ängar en halvmil öster om Lundsbrunn norr om Skara testas under de närmaste månaderna ett för Sverige nytt system för att skrämma bort fåglar som riskerar flyga in i ett vindkraftverk.
I början av maj installerades fyra kameror och två högtalare på ett cirka 80 högt vindkraftverk. Högtalarna och kamerorna sitter fast på stålfundamentet på tio respektive tjugo meters höjd.
Varningssystemet, Dtbird, har tagits fram av spanska miljökonsultföretaget Liquen och finns uppsatta i USA, Grekland, Polen, Frankrike, Italien, Schweiz och i Norge, på ön Smöla där landets största vindkraftpark och havsörnpopulation samsas.
Den första prototypen för en fågelskrämmare togs fram 2006 med hjälp av regeringspengar efter att Liquen i flera år kameraövervakat fågellivet vid vindkraftsparker i Spanien och sett hur rovfåglar flög in i vindkraftverken och krossades av rotorbladen.
– Vi var tvungna att utveckla övervakningssystemet med ljudet, det gick inte bara att sitta och titta på hur fåglar, till största delen rovfåglar, bara dog. Så vi började experimentera med olika slags ljud, berättar Marcos de la Puente, på Liquens Dtbird.
De fyra kamerorna på vindkraftverket vid Lundsbrunn, som överlappar varandra, täcker 360 grader runt vindkraftverket. Fåglar som närmar sig upptäcks på 150 till 250 meters avstånd beroende på storlek.
Tanken är att systemet ska varna de fåglar som kommer för nära och skicka ut varningssignaler för att få dem att väja undan. Signalerna sätts igång när större fåglar som tranor, örnar eller gäss kommer inom ett avstånd på hundra till tvåhundra meter.
Väjer inte fåglarna då blir varningssignalen intensivare från de uppåtriktade högtalarna, samtidigt som en automatisk stoppfunktion löser ut och frikopplar vindkraftverket som gör att spetshastigheten på rotorbladen snabbt minskar.
Och när kollisionsrisken är borta kan sedan vindkraft återstartas.
– De bilder vi tagit visar att fåglar väjer och byter rikting för ljuden, säger Marcos de la Puente.
Driftdata, bilder i realtid, ljudupptagningar och väderdata från övervakningssystemet samlas in och skickas till Liquen i Spanien för analys och sammanställning. All data finns ska sedan tillgänglig för vindkraftsägarna via Internet.
Det som öppnade upp för möjligheten att installera sådana här varningsanläggningar i Sverige var en dom i Miljööverdomstolen i höstas, där domstolen gjorde en annan tolkning än Svea hovrätt i frågan om vad som kunde vara en avsiktlig störning. Domstolen ansåg att ett varningsljud inte var att betrakta som en störning.
Bakom projektet i Lundsbrunn står miljökonsultföretaget Ecocom och konsult- och informationsföretaget Vindform som samlat in pengar med hjälp av crowdfunding. Ecocom var under hösten nere i Spanien utanför Zaragoza för att studera ljudanläggningarna.
Nu ska anläggningen i Lundsbrunn testas i ett antal månader innan projektet utvärderas. Eventuellt kommer man att fortsätta testa systemet på andra ställen.
Kostnaden för en installation av en sådan här anläggning, cirka 350 000 kronor, plus en årlig driftskostnad på 30 000 kronor kan tyckas var väldigt beskedlig med tanke på vilka värden som står på spel om en vindkraftpark ska få ett ja eller nej.
Alexander Eriksson på Ecocom har stora förhoppningar på Dtbird. Han tycker att dagens skyddssystem kring vindkraftsanläggningarna är trubbiga.
–Det är viktigt att använda möjligheterna som finns för att minska vindkraftens inverkan på fåglarna och att det då blir lättare att få igenom vindkraftsprojekt.
Text och foto
Peter Håkansson
Artikeln tidigare införd i Process Nordic nr 6 2015