Här bygger Aerogel Gävles nya processindustri
Malaco-Leaf har lagt ned godistillverkningen i Gävle. Billerudkorsnäs skär ner. Men den gamla processindustrin gör plats för ny i Gävle.
Ahlgrensfonden bidrar med pengar, Sandvikeninvesterarna köper aktier. Personal och utrustning värvas från bruket. Aerogel är kemiföretaget som vill skapa ett nanoteknologiskt centrum i stål- och pappersdominerade Gästrikland.
Det stora bruna tegelkomplexet var förut Ericssons högborg i Gävle. Här byggdes basstationer. Idag hyrs det ut till en handfull företag, däribland forskningsintensiva Aerogel som siktar på att bli världsledande bulktillverkare av aerogelliknande material. För enkelhets skull skriver vi aerogeler i resten av texten.
Känslan av Ericssons nedläggning hänger fortfarande kvar i luften. Visserligen är här inrett i företagens gemensamma entré, men den gamla receptionen är igenbommad. Istället välkomnas besökaren av en interaktiv datorskärm som säger sig vara lika bra som en receptionist av kött och blod.
Efter några korridorer kommer vi till Aerogels lokaler. På ovanvåningen kontorslandskap, på nedervåningen laboratorier, kemikalielager och pilotanläggning. Och en ocean av tomma lokaler som ska rymma Gävles nya processindustri.
– Vår teknik använder bara tio procent av den energi som våra konkurrenter förbrukar. Medan de tillverkar dyra nischprodukter så ska vi tillverka de stora mängderna och förse världen med billiga aerogeler, berättar vd:n Anders Lundström.
Dagens aerogeler används till dyra isoleringsmaterial, trots att materialgruppen är tekniskt intressant för betydligt mer avancerade användningsområden.
– Det unika med vår produkt är att vi kan stoppa in andra material i nanostrukturen för att ändra egenskaperna. Till exempel grafen eller aktivt kol för att få ett ledande material, eller organiska ämnen, kanske gifter, för att förhindra mögel, alger eller annan påväxt, säger Anders Lundström.
Än så länge har bolaget tre olika produkter vars egenskaper mest skiljer sig i densitet. Allihopa har namnet Quartzene och används till vätskefiltrering, isolering och färg. Det är inte konstigt att bolaget siktar på högvolymtillverkning. Deras konkurrenter är redan etablerade och använder andra framgångsrika produktionstekniker. Då krävs något alldeles extra.
Nere i laboratoriet står Ebenezer Twumasi, ursprungligen från Ghana och med en doktorsexamen i bagaget, och mixar kemikalier, väger prover, mäter por- och partikelstorlekar. När vi möter honom bär han andningsskydd. Pulvret har en förmåga att damma något fruktansvärt. Det är också den enda kända negativa hälsoeffekten hos produkten.
Näsans flimmerhår kan inte fånga upp väldigt små partiklar, utan de fortsätter ner i lungorna. Inandning under längre tid kan orsaka stendammlunga. Speciellt stor är risken för rökare. En sådan död är obehaglig, den sjuke mer eller mindre kvävs till döds.
– Vi har utrett hälsoeffekten av vårt material och kan inte se att det skulle vara giftigt. Jag kan konstatera att hanteringen av nanomaterial och partiklar av mikrometerstorlek till viss del är reglerat i lag, men att det behöver styras upp lite för att bli bra, säger Anders Lundström.
Beslutet om att bygga fullskaleanläggningen kommer snart. Idag putsar företaget på produktionens grundprocesser och gör smärre justeringar.
– Att gå ifrån liten labskala till större tillverkningsvolymer var riktigt knepigt. Steget till pilotanläggning 2013 var inte lika stort och den har vi skalat upp i flera omgångar sen dess. Den fungerar bra idag och jag kan inte se några större hinder att skala upp det ytterligare, säger Anders Lundström lite kaxigt.
Ebenezer Twumasi visar oss instrumenten för att mäta partikel- och porstorlekar. Här dammar inte alls, så han tar av sig skyddet. Aerogel anställer gärna processtekniker från industritäta Gästrikland, fast när det kommer till forskarkompetensen rekryteras personalen från hela världen.
Två av medarbetarna har rekryterats från Billerudkorsnäs som tidigare sagt upp folk. En del av utrustningen kommer också därifrån.
– Regionens processtekniska kunnande är värdefullt för oss, men också den materialtekniska kompetensen. Både Sandvik och Ovako attraherar mängder med materialtekniker. De kanske inte kan så mycket om kemisk industri, men de kan analysera vårt material och därmed utveckla vår process, säger Anders Lundström.
Det är en sorts generationsväxling på gång. Den gamla processindustrin lämnar plats för den nya. Malaco-Leaf har lagt ner all godistillverkning i Gävle. Läkerol och Ahlgrens bilar produceras utomlands. Men Ahlgrens donationsfond har bidragit med pengar till Aerogel och Sandvikeninvesterarna har köpt aktier.
– Vårt mål är att skapa en ny processindustri i Gävle och ett nanoteknologiskt centrum i Gästrikland som kompletterar den befintliga stålindustrin, säger Anders Lundström.
Självförtroendet tycks det inte vara något fel på. Innan vi lämnar bolaget för den här gången får jag ett visitkort. Det första som möter blicken är loggan med versaler: AEROGEL. I princip är det samma sak som om Volvo skulle heta Biltillverkaren, med stort B. Om en har ambitionerna att bli störst i världen är det kanske inte så konstigt.
Med delar av Ericssons gamla högborg i besittning tycks de vara på god väg. För att använda ett lokalt uttryck: hit lär vi återkomma för att följa utvecklingen.
Text och foto
Jesper Gunnarsson
Fakta
Aerogel Sverige
Företaget är en avknoppning till forskning som bedrivits vid Högskolan i Gävle och KTH. Grundarna kommer från Gävle och Söderhamn och har bestämt sig för att bygga upp en ny processindustri i Gävle. Idag har bolaget tio anställda och nitton aktieägare. Förutom grundarna och personer i ledningen ägs aktier av Almi invest, Sandvikeninvesterarna, det riskkapitalliknande bolaget Recap och affärsänglar.
Fakta
Aerogeler
Aerogeler är material som till största delen består av gas och därför har mycket låg densitet och hög porositet. Oftast är de kiselbaserade och tillverkas genom den hyfsat energikrävande sol-gelmetoden.
Reportaget är tidigare infört i Process Nordic nr 6 2015