Hackerhot ses som en ökad risk
I en färsk rapport har 1400 företag över hela världen deltagit i en undersökning som genomförs varannat år av ett försäkringsbolag. Hackerhot har för första gången tagit sig in på tio-i-topp-listan.
Framför allt är det vd:ar och riskhanterare som svarat på försäkringsbolagets Aons enkät. Förra gången ansågs företagens största risk vara svag ekonomisk återhämtning. Nu har istället risken för skadat varumärke intagit förstaplatsen. Händelser som företagen vill undvika är mutanklagelser, stötande kundbemötande, dataintrång, produktåterkallelser och olämpligt beteende hos företagsledarna.
Största överraskningen är hackerhoten som för första gången hamnar på tio-i-topp-listan efter en klättring från 18:e plats vid förra undersökningen. Allting som kopplas upp mot internet utgör en potentiell risk, men också anställda som inte har grundläggande kunskaper i datasäkerhet. I år beräknas hackerattackerna uppgå till 117 000 per dag runtom i världen.
Hur många av attackerna som lyckas framgår inte av rapporten, men ett genomsnittligt intrång tar 45 dagar att klara upp, enligt rapportförfattarna. Dock finns en positiv trend: 82 procent av företagen anser sig vara hyfsat förberedda på hackerhotet den här gången, jämfört med 68 procent vid förra mätningen 2013.
De som löper störst risk för skadlig kod, trojaner, virus och hackerattacker är visserligen bankerna, sjukvården och försäkringsbranschen. Å andra sidan är processindustrin klart sämst när det kommer till att göra riskbedömningar över hackerhoten. Olja, gas- och gruvnäringen ligger på genomsnittet men alla andra branscher är klart sämre.
Förutom ekonomiska förluster kan cyberbrotten leda till avbrott i produktionen och minskat förtroende bland kunder och allmänhet. Rapporten konstaterar att de här säkerhetsfrågorna inte längre är en fråga för IT-avdelningen, utan att också företagsledningen måste engagera sig.
Konflikter och politisk turbulens finns inte längre med på tio-i-topp-listan utan har halkat ner till plats femton. Försäkringsbolaget menar att den här risken är underskattad och hänvisar bland annat till ryska annekteringen av Krim.
På plats 41 och 44 kommer terrorhot och pandemier. Dessa risker är också underskattade, menar Aon, och hänvisar till att enkäten slutfördes innan terroristattacken mot Charlie Hebdo-redaktionen i Paris och att bara två procent av respondenterna kommer från Afrika.
Enkäten innehöll även frågor om framtiden. När de svarande själva får gissa så klättrar tre områden på listan: oförmåga att möta kundernas behov, ökande global konkurrens och förändrade råvarupriser. Samtidigt tror de att riskerna kommer att minska för affärsavbrott och skador på sitt varumärke.
Klimatförändringen hamnar först på 45:e plats, bedrägeri och stöld på 24:e plats, brist på arbetskraft på 32:a plats och råvarubrist på 40:e plats.
Jesper Gunnarsson
Fakta
Aon-enkäten
Frågorna besvarades under 2014 av drygt 1400 personer verksamma företag och organisationer av olika storlek och i olika branscher. Knappt åttio procent av de svarande kommer från Europa och Nordamerika, cirka tio procent vardera från Sydamerika och Asien och ett par procent från Afrika.
Fakta
Tio-i-topp-risker
Skadat förtroende/varumärke. (4)
Svag ekonomisk återhämtning. (1)
Nya lagar och regler. (2)
Ökande global konkurrens. (3)
Oförmåga att rekrytera eller behålla kvalificerad personal. (5)
Oförmåga att förnya sig och möta kundernas behov. (6)
Affärsavbrott (till exempel vid katastrofer) (7)
Tredjepartsskyldigheter (13)
Hackerattacker och skadlig kod (18)
Egendomsskada (till exempel vid katastrofer) (17)
Placering i förra enkäten 2013 inom parentes.
Fakta
Tre-i-topp-risker för processindustrin
Kemiindustrin: 1. störningar i leverantörskedjan; 2. affärsavbrott (vid exempelvis katastrofer); 3. skadat förtroende/varumärke.
Livsmedelsindustrin: 1. skadat förtroende/varumärke; 2. förändrade råvarupriser; 3. nya lagar och regler.
Pappers- och massaindustrin: 1. svag ekonomisk återhämtning; 2. förändrade råvarupriser; 3. valutaförändringar.
Metallindustrin: 1. svag ekonomisk återhämtning; 2. ökande global konkurrens; 3. förändrade råvarupriser.
Olja, gas och gruvnäring: 1. nya lagar och regler; 2. miljörisker; 3. förändrade råvarupriser.
Läkemedelsindustrin: 1. störningar i leverantörskedjan; 2. nya lagar och regler; 3. affärsavbrott (vid exempelvis katastrofer).
Gummi-, plast-, sten- och cementindustrin: 1. svag ekonomisk återhämtning; 2. nya lagar och regler; 3. ökande global konkurrens.
Artikeln tidigare publicerad i Process Nordic nr 6 2015