Handbok för växelströmskorrosion på nedgrävda stålrör
Energiforsk har publicerat en ny handbok med åtgärder för att undvika växelströmkorrosion och farliga beröringsspänningar i naturgasledningar.
Men åtgärderna är generella och kan användas på alla stålledningar i närheten av växelströmsanläggningar, exempelvis fjärrvärmeledningar nära järnvägar eller ställverk.
Växelströmskorrosion är ett relativt nytt begrepp inom korrosionsvärlden eftersom det uppmärksammades för ”bara” tjugofem år sedan. Tidigare var de nedgrävda stålledningar dåligt isolerade på utsidan och blev därför automatiskt jordade. Därför blev de inte heller särskilt elektriskt påverkade.
Modernare rör omges däremot av flera lager plast och betongskikt som inte leder ström. Konsekvenserna ser vi idag: inducerade växelströmmar som kan orsaka personskador vid beröring av rörledningen eller korrosionsskador där strömmen läcker ut vid defekter och skador i de skyddande plastlagren.
I princip kan alla stålrör utsättas för växelströmskorrosion om de finns i närheten av ställverk, elektrifierad järnvägsspår och högspänningskraftledningar.
Generellt gäller att ju närmare strömkällan och ju större rördiameter, desto större risk för höga växelströmmar i materialet och desto större risk för person- och korrosionsskador.
Inducerade strömstyrkor tilltar ju längre stålröret följer en högspänningsledning eller ett järnvägsspår. Den här typen orsakar förmodligen störst elektrisk påverkan. Problemet kan åtgärdas genom att bryta ledningsförmågan med isolerstycken alternativt jorda rörledningen med jämna mellanrum.
Stålrör kan också verka som en kondensator under installationsfasen när de ligger upplagda på lastpallar i trä eller plast. För att undvika farliga beröringsspänningar kan de jordas med hjälp av ett järnspett rakt ner i marken. En tredje och antagligen mindre skadlig variant är potentialskillnader som uppstår mellan två punkter olika långt från läckströmmens källa.
Handboken innehåller grundläggande teori och tydliga instruktioner hur växelströmmarna ska upptäckas och åtgärdas.
Jesper Gunnarsson
Artikeln tidigare införd i Process Nordic nr 5 2015