Varenda molekyl används
Det var länge sedan det byggdes ett nytt stort massabruk i Skandinavien. Men nu är det dags, skriver Sverker Nyman i sin senaste krönika i Process Nordic nr 5.
Bruket marknadsförs som den nya generationens bioraffinaderi. Tanken är att anläggningen med tiden ska bilda basen i ett nytt företagsekosystem där allt i träet tas tillvara.
Den viktigaste produkten är förstås högkvalitativ sulfatmassa för tryckpapper, mjukpapper och kartong. Talloljan utvinns istället för att brännas i sodapannan. Den kan användas som råvara i kemisk industri, bland annat när man gör växtskyddsmedel eller bitumenemulsioner och som råvara för grön diesel. Terpentin är en annan biprodukt som kan användas både i målarfärg och i doftämnen.
Processvattnet innehåller stora mängder organiskt material, som här kommer att rötas och ge biogas. Gasen ska inte användas som fordonsbränsle, i varje fall inte i början, utan bränns i mesaugnen. Energiöverskottet kommer att säljas i form av el och fjärrvärme. Rötresten efter biogasproduktionen blir utmärkt gödsel.
Dessutom finns en förgasningsanläggning som gör syntesgas av den biomassa som inte kokas till cellulosa. Gasen bränns även den i mesaugnen, där man återvinner de kemikalier som använts i koket.
Här skymtar konturerna av det nya företagsekosystem man vinkar med. Och det finns mer.
Glaubersalt, eller natriumsulfat, är en intressant biprodukt, som nu ingår i återvinningscykeln av processkemikalier. Smältpunkten är låg, 32° C och smältvärmen hög, 242 kJ/kg. Det gör att saltet kan användas för energilagring, t ex av värme från solfångare. Värmen lagras i saltet under dagen när solen skiner och avges under natten när det börjar bli kallt.
Glaubersalt betingar inte ett högt pris, men har alltså intressanta egenskaper. Det är inte giftigt, används medicinskt som ett milt laxermedel och även som tillsats i djurfoder. Den högkvalitativa massan lämpar sig även som råvara för textilfiber, viskos.
I takt med att bomullsodlingen börjar nå vägs ände – bomull kräver mycket vatten, kemikalier och arbete - blir viskos allt intressantare som textilfiber. Det pågår stora utvecklingsprojekt på området både i Europa och i Asien och modeindustrin hakar på. Beslut om tillverkning av textilfiber kommer att fattas senare, liksom om tillverkning av andra typer av skräddarsydda cellulosakvaliteter.
Ligninet tar man förstås vara på. I framtiden ligger möjlig tillverkning av olika ligninprodukter. Andra tänkbara produkter som än så länge ligger i en obestämd framtid är tillverkning av biokol, etanol eller bioolja.
Det är inga små mängder massa anläggningen ska producera, hela 1,3 miljoner ton per år, varav 300 000 ton är lövmassa. Den gamla fabriken på området, som läggs ner, gav ungefär en halv miljon ton.
Det här betyder att avverkningen kommer att öka kraftigt. Men det ligger väl inom ramen för den årliga tillväxten i finska skogar. Ökad efterfrågan på massaved ligger i allra högsta grad i ägarnas intresse. Ägarbolaget Metsä Fibre ägs nämligen av skogsägarna, ungefär som Södra i Sverige. Ordet metsä betyder skog. Dock har japanska Itochu en andel på 24,9 procent.
Lever satsningen upp till påståendet att det handlar om en ny generation bioraffinaderi? Det gör det väl i den meningen att man bygger en anläggning som försöker ta vara på allt som träråvaran ger och att man dessutom producerar ett rejält energiöverskott i form av el och fjärrvärme. Det enda som ska komma ut ur anläggningen är användbara produkter och energi. Praktiskt taget varenda molekyl ska komma till användning och att deponera avfall i några större mängder är det inte tal om.
Naturligtvis är massatillverkningen huvudsaken. Det finns god efterfrågan på nordisk långfibrig barrmassa i praktisk taget hela världen. Men andra produkter blir allt viktigare för totalekonomin och för att minska effekterna av nedgångar i massapriset. Och naturligtvis handlar det om god resurshushållning och nollutsläpp. Bioraffinaderiet kommer att ge ett substantiellt bidrag till landets energiförsörjning.
I en del av Finland som drabbats hårt av industrikrisen är den här satsningen ett lyft. Arbetet har redan startat. Ett stort område invid den gamla fabriken har röjts och hos Valmet och Andritz svetsar i rostfritt. Innan år 2017 är till ända ska fabriken vara igång. Det är en mycket snäv tidtabell för den största skogsindustriinvesteringen i Skandinavien någonsin. Nu vill vi se en bioraffinaderisatsning av svenskt märke.
Krönikan tidigare publicerad i Process Nordic nr 5 2015