Dålig koll på farligt avfall
Det finns en mängd brister i tillsynen av avfallstransporter och det saknas överblick över vart det farliga avfallet tar vägen, visar en granskning från Riksrevisionen.
Exempelvis finns 2012 en oförklarad skillnad på 680 000 ton farligt avfall. Samtidigt finns det stora svårigheter med att spåra det farliga avfallet. Den bristande överblicken och en avsaknad av kartläggning av den olagliga avfallshanteringen gör det svårt att dimensionera tillsynen och sätta in resurser där de gör mest nytta.
Granskningen visar att problemen i tillsynsverksamheten är många. Till exempel kontrolleras nästan inga transporter av farligt avfall till Sverige eller inom landets gränser. Genomförandet av tillsynen är också delvis ineffektivt. Bland annat är det svårt att genomföra tillsyn utanför kontorstid trots att avfallstransporterna sker dygnet runt.
Tillsynen skulle även i större utsträckning behöva ske i hamnarna där det finns tillgång till rätt utrustning. Dessutom är sanktionerna som kan bli aktuella vid överträdelser av bestämmelserna sannolikt inte tillräckliga för att avskräcka oseriösa aktörer.
– Det är allvarligt att det finns så många brister på området, inte minst eftersom det globalt finns betydande inslag av brottslig verksamhet med kopplingar till avfallshanteringen. Situationen är bekymmersam och regeringen bör agera, säger riksrevisor Margareta Åberg i en kommentar.
Riksrevisionen riktar ett antal rekommendationer till regeringen och ansvariga och samverkande statliga myndigheter. Dessa handlar bland annat om att se över ansvar och roller, vidta åtgärder för en mer träffsäker tillsyn, utvecklade arbetssätt samt bättre uppföljning.
Bakgrund
Korrekt avfallshantering är viktigt för att undvika påfrestningar på miljö och människors hälsa. Under lång tid har det funnits problem med illegal transport av avfall till länder där det ofta inte kan tas omhand på ett säkert sätt. Illegal handel med avfall har ökat på senare tid. Stora förtjänster och låg upptäcktsrisk är en förklaring. Det svenska tillsynssystemet omfattar många aktörer på olika nivåer med olika befogenheter och förutsätter en tydlig styrning och samordning för att fungera på ett effektivt sätt. Tillsynsansvaret för avfallstransporter delas mellan länsstyrelserna och kommunerna. Samverkan behöver också ske med Polismyndigheten, Tullverket och i vissa fall Kustbevakningen. Naturvårdsverket beslutar om vissa gränsöverskridande transporter får genomföras.