23948sdkhjf

”Jag vill ha spännande utmaningar”

Sedan ett halvår nysatsar Fraunhofer Chalmers centre på effektivisering av västsvensk processindustri. Catarina Dudas leder arbetet med att simulera och optimera produktionsanläggningar. Hon vill lösa de svåraste problemen – de som är lätta får någon annan pyssla med.
Catarina Dudas är vad vanliga människor skulle kalla ett mattegeni. Redan i slutet på 90-talet när hon påbörjade en maskinteknikutbildning i Västerås, märkte hon att det bara var matematiken och datavetenskapen som var intressant.

Det tog bara ett år innan hon hoppade av utbildningen. Istället sökte hon sig till Stockholms universitet, till matematik- och datalinjen. Efter två år inriktade hon sig på numerisk analys, en mer praktiskt användbar form av matematiken och av de grundläggande hörnstenarna till att dagens datorer är så effektiva på att beräkna avancerade räkneuppgifter. Av totalt cirka 100 studenter fick hon bara sällskap av tre kurskamrater på den inslagna vägen.

Vissa kurser valde hon att läsa på kvällstid, mellan 18 och 21. Några av dem ingick i hennes utbildning, andra var enbart för nöjes skull.

– Kvällskurserna var fantastiska. Det var kolsvart utomhus, gamla lokaler med anor från 1930-talet, helt tyst överallt och så ett upplyst rum med 7–8 studenter och en äldre herre, som äntligen fick föreläsa om något som han jobbat med i hela sitt liv. Där fanns ett sånt engagemang, berättar Catarina Dudas.

Favoritkursen var stokastiska differentialekvationer. Även om Process Nordics utsände skulle ha kunnat förklara vad det är, så tar det både plats och tid som vi inte har. Vi nöjer oss med att skriva: det är jävligt komplicerat.

Men så vill hon inte heller ha lättlösta uppgifter. De får någon annan ta hand om.

– Jag vill ha spännande utmaningar att arbeta med. Om problemen varken är svåra eller komplexa intresserar de inte mig, säger Catarina Dudas.

Sammanlagt blev det tio år på Volvo technology: fem år med att optimera deras produktion och fem års doktorandstudier i Skövde som förutom Volvo också tittade på Scanias produktion. Idag arbetar hon på Fraunhofer Chalmers centre, FCC, i Göteborg, sedan ett halvår. Fast nu har hon skiftat fokus, från styckeproduktion i tillverkningsindustrin till kontinuerlig produktion i processindustrin.

– Metoden som vi använt med bra resultat i tillverkningsindustrin kommer vi nog att kunna använda rakt av i processindustrin. Jag är nästan helt säker på det, men som gammal forskare vill jag helst driva ett forskningsprojekt såhär i början där vi kan fastslå att metoden passar även för processindustrin, säger Catarina Dudas.

Än så länge är hon den enda på centret som till hundra procent ska ägna sig åt processindustrin, som huvudansvarig för projektet. Om det behövs kan hon handplocka experter från andra avdelningar. I det korta perspektivet finns inga planer på nyanställningar.

På Fraunhoferinstitutet i Tyskland arbetar cirka tio personer med att optimera kontinuerliga processer. De är helt inriktade på vätskebaserad produktion, alltså varken gruvnäring eller stålindustri. I höstas besökte Catarina Dudas sina tyska kollegor för att lära av dem och se vilken kunskap som kan vara användbar i Sverige. När den här tidningen når läsarna är hon där på ett andra besök.

– Vi riktar oss framför allt till närliggande industrier: raffinaderier, petrokemiska industrier och kemiindustrin. I ett senare skede kan det bli aktuellt med livsmedelsindustrin, men inte idag, säger Catarina Dudas.

Verksamheten finansieras av Chalmers, Fraunhoferinstitutet, statliga forskningsanslag och direkta medel från de företag som vill förbättra sin process.

Någon mirakelmedicin för alla industrier finns inte, utan varje anläggning måste kartläggas var för sig. Genom att göra en kopia av produktionen i datorn går det att experimentera och optimera processen utan att riskera inkomstbortfall.

– Alla som vänder sig till oss ska få hjälp, det är inte först till kvarn som gäller, lovar Catarina Dudas.

På FCC har hon ena foten i den akademiska världen och andra foten i industrin, en arbetssituation som hon verkar trivas bra med.

– Jag har alltid fascinerats av att de matematiska metoderna kan vara så användbara i vårt samhälle. Vi kan till exempel räkna fram hur vi bäst ökar säkerheten i trafiken eller minskar energianvändningen i industriella processer. Att lösa verkliga problem snarare än teoretiska problem har alltid tilltalat mig, säger Catarina Dudas.

Vad hon och FCC kan erbjuda är så kallad flermålsoptimering. Alla tänkbara parametrar som kan påverka processen matas in och analyseras utifrån flera olika önskvärda resultat, exempelvis låg produktionskostnad, hög kvalitet, låg energiförbrukning eller hög resurseffektivitet.

– Om vi bara skulle ha ett mål, att producera så billigt som möjligt, då är uppgiften lätt att lösa. Flermålsoptimering är svårare. Dessutom uppstår olika målkonflikter som är intressanta, men det behöver inte jag ta ställning till, säger Catarina Dudas.

Ur ett matematiskt perspektiv kommer det nämligen alltid att finnas en optimal lösning. I verkligheten måste industrierna dock prioritera och ta ställning till olika alternativ. Till exempel kanske det visar sig att en anläggning skulle kunna öka produktivitet, kvalitet och vinst om en cistern vore tjugo gånger så stor.

– Från företagets synpunkt är det kanske helt orimligt att bygga en ny cistern. Så även om det i teorin är den absolut bästa lösningen kanske företagsledningen väljer den fjärde eller femte bästa, eftersom de inte kräver några större investeringar, påpekar Catarina Dudas.

Jesper Gunnarsson

Faktaruta

Namn: Catarina Dudas

Familj: Man och två barn.

Fritidsintressen: Trädgårdsarbete, resa, musik.

Utbildning: Magisterutbildning i matematik- och datavetenskap, doktorsexamen i data- och systemvetenskap.

Karriär: Tio år på Volvo med att optimera deras styckeproduktion, inklusive tjänstledighet för doktorandstudier på Högskolan i Skövde med starka kopplingar till Stockholms universitet. Sedan ett halvår på Fraunhofer Chalmers centre, FCC.

Aktuell: Huvudansvarig för FCCs satsning på modellering, simulering och optimering av kontinuerliga industriprocesser.

Intervjun tidigare införd i Process Nordic nr 4 2015

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063