Riskullaverket – finns i allas händer
Riskullaverket i Mölndals steg mot att aktivt utnyttja sina datamängder har lett till påtagliga ekonomiska resultat och skarpare drift. Men den stora vinsten har varit att alla anställda kan ta del av driften i realtid – och därmed också påverka den.
Göteborgsföretaget Capee Group och Mölndal energi inledde 2012 ett samarbetet för att samla de stora datamängder som finns i överflöd i styr och driftssystemen.
– Systemen ligger oftast som stuprör. Vi binder samman stuprören och dammsuger systemen för att man ska få en bild. Det ger snabbhet och överblick för att styra verksamheten live, säger Peter Nilsson, vd, Capee Group.
Capee Group och Vattenfalls fjärrvärmeanläggning i Uppsala har tidigare tillsammans minskat NOx-utsläppen med 20 procent genom att studera driftdata flera år tillbaka i tiden – istället för omfattande ombyggnationer.
– Där handlar det om en permanent sänkning. Idag äger man själv problemet. Mölndal är på samma resa och har gått ännu längre, säger Peter Nilsson.
Förr handlade driftdata om anteckningar och skrivna loggböcker. Siffrorna visade inte fullt ut vad som presterades. Med tiden automatiserades och datoriserades det här.
– Men det var en intern fråga för driftavdelningen. Ibland rapporterades ett antal nyckeltal uppåt i hierarkin, berättar Peter Maksinen, affärsområdeschef för Mölndal energi, som drivit igenom förändringarna.
Lärkurvan i organisationen var flack, återkopplingen svag. Man kunde heller inte diskutera det som hänt. Kunde man, var eftersläpningen stor.
– Jag vill ta till vara all data för att skapa en delaktighet. De som kör anläggningen ska veta att andra ser vad de gör. De ska vara sedda i sin yrkesroll. Presterar de mer ska det synas.
Idag ligger all information från driften i en lightversion av Capees webbaserade djupanalysprogram på intranätet. Alla kan ta del av vad som händer i realtid i mobilen eller på läsplattan. Förr kunde man bara gissa. Det innebar stora avstånd i organisationen.
– De i operatörsrummet visste, de på kontoret kunde bara ana. Nu ser alla på företaget det här, det blir en större total förståelse, säger Peter Maksinen.
Han visar upp det interface som samtliga har tillgång till via intranätet. En ögonblicksbild, just nu.
– Alla ser samma sak. Tillbaka till ledarskapet, alla får samma information och kan vara lika duktiga. Det är grejen. Ögonblicksbilden är bland annat att panna 1 och 2 inte är igång. Panna 3, det stora värmekraftverket, kör på 40 procent. Vi ser hur mycket bränsle som finns i silon, att utbytet med Göteborg är noll och att Mölndal energi endast utnyttjar tjugo procent av hela produktionskapaciteten.
Peter plockar upp en annan bild, en sammanställning över den gångna veckans drift. Plötsligt ser man helt andra mönster, här syns dippar och toppar. Vid ett tillfälle skedde en rejäl dipp på alla nivåer.
– Vad hände då undrar väl många. Då kommer frågor om vad det berodde på, om det händer ofta. Då får vi veta vad som hänt, kanske att man var tvungen att göra rent och byta ut delar. Den allmänna diskussionen skulle aldrig kommit stånd om nyckeltalen redovisats som tidigare, en månad senare.
– Det finns en återkoppling. Visualiseringen gör att diskussionsunderlaget blir så konkret. Idag har vi en tillgänglighet på 99,98 procent i anläggningen. Känner sig inte operatörerna påpassade och värderade?
– Både och. En del tycker det är positivt att de kan visa vad de gör, andra tycker klart det är jobbigt att få frågor.
För Peter Maksinen är det viktigt att medarbetarna får känna att de kan göra fel. Det är tillåtet och en förutsättning för att lyckas.
– Det är en nyckel i ledarskapet, måste få lov att gasa i kurvorna. Att ligga och köra på halvgas i kurvan för att inte köra av gör inga Formel 1-förare.
Mölndal Energi har också digitaliserat sitt bränsleflöde – operatörsrummet och bränslehanteringen har full koll på bränslet.
– Kvalitetskontrollen är mycket bättre. Vi har höjt effektiviteten och sänkt kostnaderna. För verket innebär det stora vinster. För den bränsleansvarige har digitaliseringen förändrat vardagen radikalt.
– Den ansvarige får mer tid att jobba och påverka det som kommer in istället för att tvingas ringa runt och sedan sammanställa och manuellt beräkna det som kommit in. Det sparar administrativ tid, vi kan jobba på en hög bränslekvalitet, säger Peter Maksinen.
Peter Nilsson tror att det tar tid innan big data blir allmän inom industrin.
– Det finns en vardag och daglig verksamhet som måste funka. Det finns också en tröghet, som är naturlig och bra.
Idag kör de stora som Google big data i realtid – bara för att köra rätt annons.
– Tänk om industrin kunde köra tio procent av sin big data bara för smartness och för att öka automationen.
Peter Håkansson
Artikeln tidigare införd i Process Nordics Automationsbilaga 2015