Byråkrati stoppar upp energieffektiviseringen
Det gamla energieffektiviseringsprogrammet upphörde vid årsskiftet och ett nytt system skulle ta vid. Pengarna finns, viljan finns, arbetsuppgifter finns i massor. Ändå händer ingenting. Nu riskerar viktig kompetens att förloras och industrins arbete drabbas.
Istället skulle det nationella regionalfondsprogrammet ta vid, med pengar från EU och svenska staten. Nu har mer än tre månader gått och fortfarande finns inga pengar i sikte. Förseningen beror på byråkrati, och ingen vill ta ansvar. Energimyndigheten menar att det yttersta ansvaret ligger hos regeringskansliet, som säger att huvudansvaret ligger hos Energimyndigheten men att ansvaret just nu ligger hos Tillväxtverket, som i sin tur säger att de gör så gott de kan men inte kan trolla med knäna när förhandlingarna mellan EU-kommissionen och regeringskansliet gått så långsamt.
Pengarna finns, men sitter fast på EU-kommissionens konto. För att komma därifrån måste Sverige uppfylla strukturfondsregelverket som är helt nytt och därför varit okänt för myndigheterna.
Jon Andersson är ordförande för Energikontoren Sverige, en samlingsorganisation för de regionala energikontoren. Han vill inte peka ut någon syndabock, men är kritisk till den situation som uppstått:
– Som det ser ut nu har vissa energikontor inte lön till alla sina anställda. Risken är stor att personalen flyr och det tar tid att bygga upp den kompetens som vi har haft. Vi är angelägna om att pengarna kommer så snart som möjligt, för vi vill fortsätta bedriva energieffektiviseringsprojekt. Framför allt små och medelstora företag drabbas negativt av det här avbrottet, säger han.
Energikontoren drabbas olika hårt beroende på deras inkomstkällor. Kontor som till stor del finansieras av sin egen region klarar sig bra, medan de som är mer beroende av statligt stöd har det tuffare. Den del av personalen som har projektanställningar ligger risigt till när nya projektpengar uteblir.
Fast det är inte bara energikontoren som drabbas, det finns inte heller några pengar för energikartläggningar eller till energieffektiviseringsnätverken.
Process Nordic bestämmer sig för att ringa till Tillväxtverket för att få veta varför pengarna dröjer. Istället för ett svar får vi först en motfråga: personen vill veta vem på Energimyndigheten som pratat med oss. Att försöka spåra källor i offentlig verksamhet är förbjudet enligt lag. Varför vi får denna fråga är oklart, men kanske finns det en viss frustration på myndigheten.
– Vi kan inte göra något annat än vad vi gör. Det här har vi fått i vårt knä och vi gör så gott vi kan. Har vi tur kan vi få pengarna före sommaren, säger en tjänsteman på Tillväxtverket.
Men det kan väl ändå inte ha varit meningen att det skulle saknas pengar i ett halvår? Finns det ingen bättre planering? Någon måste väl ha haft ansvar för att det här ska fungera?
– Det kan jag inte svara på, vi är bara ansvarig för vår del. Förhandlingarna mellan EU-kommissionen och regeringskansliet drog ut på tiden. EU-kommissionen godkände det nationella regionalfondsprogrammet den 15 december, sen gav regeringskansliet klartecken på nyårsafton, säger tjänstemannen.
Den person på regeringskansliet som haft hand om ärendet har gått på föräldraledighet. Ersättaren är just nu på flera veckors semester. Process Nordic får inget svar före pressläggningen.
Inga statstjänstemän drabbas av att energieffektiviseringspengarna ligger låsta på EU-kommissionens konto, varken på Energimyndigheten, Tillväxtverket eller Regeringskansliet. De har andra arbetsuppgifter som de kan pyssla med under väntetiden.
– Vi är lika otåliga som alla andra, men man måste acceptera att det tar tid att lösa de här byråkratiska knutarna. Jag tror att det lossnar efter sommaren, säger en statstjänsteman med insyn i processen.
När Process Nordics otålige reporter undrar hur det går att behålla lugnet och inte vara upprörd, blir svaret:
– Om du skulle gå runt med en mikrofon här på myndigheten skulle du möta massor med luttrade människor som är frustrerade över att det går långsamt. Men vi måste vara goda och pragmatiska statstjänstemän. Ifall vi inte följer de regler och beslut som finns får vi inga pengar alls i framtiden.
Jesper Gunnarsson
Red. anm. 1: Den här artikeln bygger på ett tips från en person på ett industriföretag som känner frustration över att det inte finns kontinuitet i myndigheternas satsningar på energieffektivisering.
Red. anm. 2: För att minimera eventuell publicitetsskada för enskilda personer har vi valt att anonymisera de inblandade tjänstemännen.
Fakta
Beslutsprocessen innan pengarna kommer:
*15 december 2014 – EU-kommissionen godkänner Sveriges förslag till nationellt regionalfondsprogram.
*31 december 2014 – Regeringskansliet ger klartecken till Tillväxtverket att köra igång.
*11 mars 2015 – En övervakningskommitté (krävs av EU-regler) godkänner urvalskriterier för att kunna dela ut pengar till energieffektiviseringsprojekt. Tillsätter ett arbetsutskott.
*22 april 2015 – Arbetsutskottet ska ha möte.
*5 maj 2015 – Första ansökningsomgången kör igång.
*”Har vi tur kan vi få pengarna före sommaren” säger en tjänsteman. ”Förmodligen kommer pengarna efter sommaren” säger en annan.
Artikeln tidigare publicerad i Process Nordic nr 4 2015