23948sdkhjf

Föreslår nya sevesobestämmelser

Efter två års tid av utredande har regeringen presenterat ett förslag på lagändringar för Sveriges sevesoverksamheter. Även om flera frågor skjuts på framtiden verkar få av industrins ursprungliga önskemål har överlevt hela vägen, istället genomförs de flesta av myndigheternas önskemål.
Under de senaste två åren har Process Nordic följt alla turerna kring de olika utredningar som gjorts kring sevesolagstiftningen.

Myndigheterna har länge varit missnöjda och menat att de fått för lite pengar från staten för att göra ett bra jobb. Företrädare för processindustrin har kritiserat hela systemet och att de 21 länsstyrelserna håller en alltför ojämn kvalitet.

Industrin har velat se en rejäl upprensning i regeldjungeln och bättre samarbete mellan myndigheterna. När den första sevesoutredningen presenterades blev företrädarna besvikna för att utredaren inte lyssnat på deras förslag.

Möjligen är de ännu mer besvikna nu, för regeringen går i stort sett på utredarens linje och vill införa lagändringar så att myndigheterna kan ta ut avgifter från industrin för sin tillsynsverksamhet, trots all den hårda kritik som processindustrin levererat.

Hur stora avgifterna kommer att bli är fortfarande oklart, för det vill regeringen bestämma i ett senare skede och kommer troligen att beskrivas i Sevesoförordningen och dess bilagor. Tidigare har siffrorna kretsat i storleksordningen 13 500–80 700 kronor per anläggning och år. En tröst i sammanhanget kan vara att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, varje år ska sammanställa industrins kostnader och utvärdera avgiftssystemet. Dessutom ställer Seveso III-direktivet krav på högre inspektionsintervall, vilket kommer att fördubbla och i vissa fall tredubbla industrins befintliga kostnader.

Flera andra frågor skjuts också på framtiden. Till exempel föreslog en av de två sevesoutredarna vad handlingsplanen borde innehålla och när den skulle inlämnas. Regeringen vill nu få klartecken från riksdagen att precisera krav på bland annat handlingsplan, säkerhetsrapport och räddningsinsatser i särskilda förordningar, eller att kunna delegera regelskrivandet till en myndighet.

I ett försök att möta industrins missnöje med bristande kompetens hos vissa handläggare föreslog den första sevesoutredaren att antalet tillsynande länsstyrelser skulle bantas från 21 till 12. Tanken var att koncentrera kompetensen hos färre handläggare.

Förslaget väckte dock protester även från industrin som önskat sig en systemförändring i tillsynsverksamheten. I regeringens proposition begravs nu tanken på både myndighetsbantning och systemförändring. Istället ska länsstyrelserna bli bättre på att samarbeta, något som nästan alla remissinstanser också tyckte i dåvarande remissrunda.

Regeringen ser också över ansvarsfördelningen. Idag har en länsstyrelse möjlighet att delegera sin sevesotillsyn till en kommun, vilket ingen idag använder sig av. Den här delegationsmöjligheten har kritiserats av många och tas nu bort av regeringen. MSB ska också få ett större ansvar för att vägleda och hjälpa länsstyrelserna i sitt tillsynsarbete.

Men det är inte bara myndigheterna som ska samarbeta mer. Bland regeringens förslag finns också ett helt nytt förslag som inte varit uppe för diskussion förut. Sevesoverksamheter som påverkar varandra ska utbyta lämplig information. Det ställer med andra ord juridiska krav på samarbete mellan till exempel de olika kemiindustrierna i Stenungsund.

Om riksdagen bifaller regeringens nya lagförslag kommer de att gälla för dagens 380 sevesoanläggningar. Dessutom tillkommer ytterligare 20 stycken som omfattas av en ny definition av sevesoanläggningarna, vilket främst berör hanterare av tung eldningsolja.

Jesper Gunnarsson

Fakta:

Den allvarliga kemikalieolyckan i Seveso 1976 ledde till att tusentals människor fick uppsöka läkarhjälp efter att ha blivit dioxinförgiftade. I Europa ledde händelsen till gemensamma regler för att skydda människors hälsa och miljö mot stora kemikalieolyckor, det så kallade Sevesodirektivet, 1982. Femton år senare trädde det uppdaterade Seveso II-direktivet i kraft.

Seveso III-direktivet trädde i kraft i augusti 2012 och sen dess har regeringen tillsatt två utredningar: En effektiv sevesolagstiftning och Genomförande av Seveso III-direktivet. Dessutom har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap utrett hur ett avgiftssystem skulle kunna se ut: Avgifter för tillsyn och tillståndsprövning av Sevesoverksamheter.

Från och med den 1 juni i år måste Sverige ha anpassat sitt regelverk efter det reviderade direktivet, annars kan Sverige dras inför EU-domstolen och tvingas betala höga böter.

Artikeln tidigare publicerad i Process Nordic nr 3 2015

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063