Tung kritik mot bullervägledningen
Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning för att hjälpa myndigheter och industri att hantera de nya bullerreglerna. Men vägledningen får stark kritik och anklagas för att försvåra istället för att underlätta.
Som ett led i förra regeringens arbete att fixa fram fler bostäder i Stockholm och andra tillväxtregioner med bostadsbrist, lanserades förslag om sänkta bullerkrav.
En rad lagförslag utarbetades och vissa har redan klubbats igenom. Boverket och Naturvårdsverket som länge varit oeniga om bullernivåer fick order om att komma överens och ge ut en vägledning till planerare, bostadsbyggare, industri och kontrollmyndigheter. Det är resultatet av den samordningen som skickats ut till 110 remissinstanser.
Fast frågan är hur samordnade myndigheterna egentligen är, för de har utarbetat och skickat ut varsin vägledning på remiss. På flera punkter skiljer sig också de två olika vägledningarna. Något som flera remissinstanser är starkt kritiska till. Borås stad vill inte ens slösa tid på att granska förslagen och menar att de två myndigheterna borde kunna föregå med gott exempel och utforma en gemensam skrift.
Alla remissinstanser är dock positiva till att myndigheterna har gjort ett försök att komma överens och presentera en gemensam vägledning.
Redan i vårt förra nummer skrev Process Nordic om innehållet i Naturvårdsverkets vägledning, som riktar sig speciellt till industrin och bara gäller utomhusbuller.
Tidigare har bullerkraven på äldre industriverksamhet varit lägre, men nu ska samma krav gälla för både gammal och ny industri. Begreppet industriverksamhet ska utvidgas och bland annat gälla hamnar och viss trafik inom industriområdet. Högre ljudnivåerna ska tillåtas under natten, som dessutom omdefinieras från 22–07 till 22–06. Särskilt bulleranpassade byggnader kommer att delvis kunna utsättas för högre buller.
Industrins intresseorganisationer ställer sig mycket positiva till den nya vägledningen, särskilt IKEM, innovations- och kemiindustrierna i Sverige, som uttrycker sitt fulla stöd. I övrigt har industrin bara mindre synpunkter. Svemin och SBMI (Sveriges byggmaterialindustri) vill att Naturvårdsverket ska ta bort sitt exempel som beskriver buller på tillfartsvägar till täkter. De menar att utpekande av ballastindustrin kan påverka branschens utvecklingsmöjligheter.
Samtidigt får Naturvårdsverket kritik från länsstyrelser, kommuner och akustiker för att vägledningen är tunn och har alldeles för få exempel.
Mest kritik riktas dock mot förslaget att tillåta högre ljudnivåer nattetid. Alla forskare, alla konsultfirmor utom en, nästan alla länsstyrelser och ett flertal kommuner är eniga om att de tillåtna bullernivåerna snarare bör sänkas än höjas, eftersom alla vetenskapliga studier stödjer en sänkning. Nuvarande förslag strider både mot Världshälsoorganisationens rekommendation och riksdagens miljömål, påpekar olika remissinstanser.
Länsstyrelsen i Örebro menar att lösningen på bostadsproblemen i tillväxtregioner inte får försämra folkhälsan i resten av landet genom sänkta bullerkrav. En remissinstans föreslår differentierade ljudnivåer för att underlätta byggandet i vissa större städer.
Stockholms stad är positiv till den nya vägledningen, som de tror kommer att underlätta bostadssituationen, men deras kommunala bostadsbolag oroar sig samtidigt över sina hyresgästers hälsa och vill varken ha högre ljudnivåer eller buller tidigare på morgonen.
Enligt SCBs tidsanvändningsundersökning, som citeras i Naturvårdsverkets konsekvensanalys, sover fortfarande 80 procent av befolkningen klockan 6, en knapp majoritet sover klockan 7 och en timme senare är siffran 29 procent. Trots att myndigheten konstaterar att det är sannolikt att fler personer kommer att uppleva sömnstörningar, så föreslås att industrin får börja bullra klockan 6 istället för 7. Många tunga remissinstanser tycker att detta beslut är anmärkningsvärt dåligt underbyggt.
En rad tekniska frågor lyfts också upp i remissvaren. Enligt vägledningen ska den totala bullernivån mätas, något som är ganska avancerat. Flera länsstyrelser vill ha tydliga besked på hur det ska gå till. Idag tillåts högre ljudnivåer från trafikbuller än från industrin. Om den tillåtna ljudnivån överskrids, finns det då risk för att industrin bestraffas för trafikbullret? Idag har Naturvårdsverket inget svar på den frågan.
Några remissinstanser konstaterar att den mätmetod som nu rekommenderas bryter mot gällande praxis och myndighetens egna riktlinjer. Olika definitioner och sätt att mäta ger nämligen helt olika ljudnivåer. En konsultfirma undrar om ”mätning vid fasad” bara gäller markplanet eller alla våningsplan? Att mäta bullret under en kvart, en timme eller en dag ger också helt olika resultat.
– Det här kanske framstår som oviktiga detaljfrågor, men det finns alltid mer eller mindre seriösa aktörer som kommer att utnyttja alla eventuella kryphål och det kommer i slutändan att drabba privatpersoner. Därför måste detta vara tydligt från början, säger en kritisk akustiker till Process Nordic.
En länsstyrelse hävdar att de nya bullerkraven i praktiken innebär en halvering av avståndet mellan bostäder och industri. Då kan andra risker bli betydande, särskilt om industrianläggningen hanterar explosiva och farliga kemikalier. Andra störningar som kan öka med minskat avstånd är dammning, lukt, vibrationer och olycksrisker, påpekar Stena Metall.
När Process Nordic ringer till handläggaren Moa Ek som arbetar med remissen på Naturvårdsverket, får vi välmotiverade svar på en del av våra frågor. Andra saker har myndigheten ännu inte tagit ställning till. Det framstår som ett mysterium varför vägledningen inte har innehållit mer information när de ändå har haft viss del av kunskapen.
Varför har ni inte skrivit ner allt ni vet i er vägledning för att undvika missförstånd och alla dessa kritiska frågor från remissinstanserna?
– Det är en knepig balansgång mellan detaljgrad och en lättläst vägledning. Vi ska sätta oss ner och gå igenom alla remissvaren och tänka över det här, men det kommer att ta några veckor. Det verkar som att vi måste vara lite tydligare och utveckla vägledningen. Just nu finns ett lapptäcke av olika regelverk och vi väntar fortfarande på att vissa regler och förordningar ska träda i kraft. Innan dess kan vi inte vägleda om hur allt kommer att fungera. Vissa saker måste nog också provas ute i samhället för att det ska utmönstras en praxis på området, säger Moa Ek.
Lagstiftningen som Naturvårdsverket väntar på är dels en trafikbullerförordning som preliminärt blir färdig under våren, dels nya regler om straffrihet för industrin som näringsdepartementet också håller på att utforma. Straffriheten ska gälla för de ljuddämpade byggnader som byggs nära industrier och som enligt de nya reglerna kan utsättas för högre bullernivåer än vad industrin tidigare haft tillstånd för.
Process Nordic kommer att ha fortsatt kontakt med Naturvårdsverket och skriva om framtiden för bullervägledningen och de ställningstaganden som myndigheten kommer att göra.
Jesper Gunnarsson
Fakta Bullervägledning
67 av 109 remissinstanser har svarat på Naturvårdsverkets förslag till bullervägledning. Dessutom har ytterligare ett dussin yttranden inkommit.
Förslaget om att samma krav på ljudnivåer ska gälla både ny och befintlig industri välkomnas av i princip alla. Samma sak gäller för förslaget om att ta bort utomhuskrav på buller vid arbetslokaler. Att utöka reglerna för att gälla viss trafik inom industriområdet får måttlig kritik och flera remissinstanser efterlyser tydligare regler för fartygsbuller.
Det förslag som får mest kritik, är det om att öka de maximalt tillåtna bullernivåerna från 40 till 45 dB(A) under nattetid. 11 instanser avstyrker helt, 17 är väldigt tveksamma och menar att forskning tyder på en sänkning snarare än en höjning. 6 remissinstanser är positiva: Jordbruksverket, Stockholms stad, Stockholms lokaltrafik, Structor, Svenska bostäder och kemiindustrins intresseorganisation IKEM.
Även förslaget att förkorta natten från 22–07 till 22–06 får en hel del kritik. 12 remissinstanser avstyrker helt förslaget, 10 är väldigt tveksamma medan 13 menar att förslaget är väldigt bra eller en rimlig avvägning mellan olika intressen.
Artikeln har tidigare publicerats i Process Nordic nr 2015