Aktieägare – kräv kvinnor i styrelserna
Andra AP-fondens årliga Kvinnoindex visade i fjol att kvinnorna i börsbolagens styrelser ökat för första gången på tre år och var nästan uppe 25 procent. Även andelen kvinnor i ledningsgrupperna hade ökat, till drygt 18 procent – en procentenhet upp jämfört året innan.
Tjänste- och konsumentvarubranschen hade högst andel kvinnor i styrelserna – 30,5 procent respektive 29,9 procent. Media- och Hälsovårdsbranscherna hade högst andel i ledningsgrupperna – 33,3 procent respektive 24,9 procent.
Industri- och råvarubranscherna har en del att göra. Trots förbättringar hamnade råvarubranschen på 14 procent kvinnor i styrelserna.
Sydafrikanska The Mining Report gjorde nyligen en intervju med Amanda van Dyke i brittiska lobbygruppen Women in Mining som tillsammans med konsultföretaget PwC studerat hur könsfördelningen i världens 500 största gruvföretags styrelser påverkat gruvbolagen.
Man kartlade andelen kvinnor i gruvföretags styrelser och utvärderade sedan företagen utifrån 75 kriterier, bl a vinst och ROC. Man gjorde också en jämförelse mellan företag med kvinnor i styrelsen och de utan.
Under de tre studerade åren ökade andelen kvinnor i gruvstyrelserna från fem till åtta procent, bra mycket under genomsnittet mot många andra branscher. Blygsamma siffror kan tyckas. Men, konstaterar van Dyk, kvinnorna gjorde en enorm skillnad i hur gruvföretagen presterade.
Företagen med kvinnor i styrelsen nästan fördubblade t ex ROC, avkastning på eget kapital och per anställd samt aktieutdelning jämfört med företagen utan kvinnor de här åren. De verkliga vinnarna är aktieägarna, ingen tvekan om det, konstaterar van Dyke.
Företag med kvinnor i styrelsen visade också upp bättre miljöresultat. Kvinnorna hade helt enkelt också större uppmärksamhet på andra frågor – gruvverksamhet är mer än bara gruvbrytning.
Amanda van Dyke menar generellt att kvinnor i ledarpositioner innebär bättre lönsamhet, bättre ROC, lägre risktagande och bättre resultat när det gäller miljö och relationer med samhället.
Van Dyke pekar på att det, erfarenhetsmässigt, är först med 25-30 procent kvinnor i styrelsen som skillnaden blir påtaglig. ”Nu pratar vi om åtta procent i gruvföretagens styrelser. Föreställ er hur mycket mer företagen kunde få ut av investeringarna om det fanns en kritisk massa av de bästa och begåvade kvinnorna som kunde ta sig till toppen inom industrin
Kvinnor är inte nödvändigtvis bättre än män, men män och kvinnor tillsammans tar bättre beslut som leder till bättre avkastning, menar hon. De företag som var öppna för nya idéer, som att röra sig utanför grabbarnas nätverk, excellerade i vinstskapande, miljömässig och samhällelig uthållighet och många andra faktorer.
Hur får man då in fler kvinnor på ledande positioner? Hennes recept är att flerdubbla antalet kandidater vid rekryteringarna som sker på meriter. Över hälften av de utbildade geologerna i de flesta länder är kvinnor. Och moderna gruvföretag är också mer än geologi och har många andra yrkeskategorier.
Att plocka in kvinnor i styrelser och i ledningsgrupper ger nya och balanserade perspektiv som tillåter styrelserna att fatta bättre beslut. Men kvotering är inget för henne. ”Se hur dåligt de norska företagen presterar med sin 40-procentregel om kvinnorepresentationen”, säger van Dyke.
Peter Håkansson
chefredaktör
Artikeln tidigare publicerad i Process Nordic nr 2015