Nya maktrelationer i framtidens gruvor
Globalisering, automatisering och allt högre avkastningskrav har i grunden förändrat dagens gruvnäring. Ett forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet ska söka svar på hur maktrelationerna i en modern gruva påverkats.
– Förr var organiseringen mycket tydligare, de anställda arbetade och bodde på orten. I dag görs mycket av jobbet av underleverantörer. Informationsteknologin gör det dessutom möjligt att både styra och bryta från andra sidan världen, säger Johan Sandström, professor vid Luleå tekniska universitet.
Projektet, Organisering av berg: en mobil etnologi av maktrelationer i arbetsprocessen kommer att innehålla två fallstudier, LKAB:s järnmalmsgruva i Kiruna och McArthur River gruvan i Saskatchewan, Kanada, där det bedrivs uranbrytning.
Under den tre år långa studien kommer Johan Sandström, som leder projektet, och professor Tommy Jensen vid Stockholms universitet, att filma stora delar av forskningsprocessen – med målet att materialet ska utmynna i en dokumentärfilm.
– Vi kommer att ta hjälp av erfarna filmare och förhoppningen är att närma oss ett mer journalistiskt arbetssätt men också göra forskningen mer relevant och lättillgänglig för allmänheten, berättar Johan Sandström.
Projektet har sin grund i den svenska gruvboom som väntas öka antalet brytningsorter dramatiskt de närmsta decennierna. En utveckling som bland annat ställer förhoppningar om nya arbetstillfällen mot farhågor om naturföroreningar.
– Frågan är dock hur mycket jobb som skapas lokalt. Allt fler arbetare utgörs av fly-in/fly-out som dessutom anställs av självständiga underleverantörer. Den här utvecklingen har redan skapat missnöje i Kiruna bland annat på grund av bostadsbristen. Ett problem delvis skapat av dessa tillfälliga Kirunabor.
Johan Sandström menar att lokalbefolkningen kommer att bli en maktfaktor i den framtida utvecklingen.
– De boende i gruvorterna kommer inte att stå maktlösa. Men vilken väg de väljer att ta är fortfarande oklart. Antingen säger de nej, nu får det vara nog eller så väljer de en mer samarbetsvänlig linje. Det är en av många frågor vi vill undersöka, säger Johan Sandström.
Projektet finansieras av Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.)
Text: Luleå tekniska universitet