Digitalisering – en förändring utan motstycke
Processindustrin var under sent 1970-tal och hela 1980-talet tidigt ute att ta till sig den mest avancerade IT- och automationstekniken. Svensk pappers- och massa- och gruvindustri låg långt framme och betraktades som föregångare med internationella mått mätt.
Det som banade väg till framgången på världsmarknaden var det täta samarbetet mellan industrin och svenska IT- och automationsbranschen.
Men incitamenten för att utveckla mer och bättre var trots detta inte tillräckligt tydliga för de framgångsrika svenska bruken, verken och de enskilda företagen. I takt med teknikutvecklingen och att produktivitetsvinsterna togs hem avtog utvecklingsambitionerna. Frontlinjen togs över av andra branscher.
Beskrivningen görs i rapporten ”Kritiska faktorer för framgångsrik industriell digitalisering” som ingår i den större studien, Tredje vägens automation, som togs fram i samband med att innovationsprogrammet Processindustriell IT & automation, Piia, bildades.
I den här studien identifieras och analyseras de viktigaste utmaningarna och kraven för att svenska företag – de som utvecklar och använder automation, säljer och tillverkar – ska bli konkurrenskraftiga på en global marknad.
Studien är skriven av Örjan Larsson Blue Institute i Stockholm, Magnus Wiktorsson Mälardalenshögskola och Stefan Cedergren SICS Swedish ICT.
Fyra kritiska områden identifierades i rapporten, efter bl a omfattande samtal med industrin och relevanta organisationer: kompetens, digital teknik, affärsmodeller och processer. Men också säkerhet och integritet värderas högt. Bristande osäkerhet och hot mot människor och anläggningar måste finnas med för att dessa inte kan hindra utvecklingen.
Knappast något teknikskifte har varit så genomgripande som när mikroprocessorn gjorde sitt genombrott och lyfte produktiviteten på kort tid. De stora investeringarna i styrsystem för process- och robotteknik på 1980- och 1990-talet gör sig gällande än idag.
Automationsmarknaden beräknas idag vara värd 155 miljarder dollar per år – 72 miljarder för factory automation, 83 miljarder för processautomation, varav hälften fältutrustning. Men marginalnyttan för den traditionella automationen minskar – samtidigt som en annan utveckling, som rapporten betecknar som en utveckling utan motstycke, digitaliseringen, är här.
Digitaliseringen är inte bara teknik, den är ett förhållningssätt och en förmåga att skapa värden av tekniken. Tekniken finns lika tillgänglig över hela världen, det avgörande blir att ta till vara möjligheterna att skapa värde för kunder och för företagen själva. För svensk industri är detta både ett hot och en möjlighet, enligt rapporten.
I Tyskland har Industry 4.0 lanserats där SAP, Siemens, Bosch, bilindustrin och forskningsinstitut med den tyska regeringen i ryggen skapar fjärde industriella revolutionen med sakernas internet, cyberfysiska produktionssystem och Internet of Services. Information är en produktionsresurs – som pengar, humankapital och tillgångar.
General Electric uppskattade för några år sedan att den industriella tillämpningen av Internet skulle öka världens BNP med tio-femtontusen miljarder dollar fram till 2030 – motsvarande USAs årliga BNP.
Industrin samlar oerhörda mängder data, bara under 2010 nära två exabyte, motsvarande hundratusen bibliotek stora som amerikanska kongressbiblioteket. Världens tekniska kapacitet att lagra information har fördubblats var 40:e månad sen 1980. Sedan ett par år skapas 2,5 exabyte data, varje dag. Prognoser finns om 500 miljarder uppkopplade apparater före 2030.
Hur ska man då förädla dessa ofta ostrukturerade datamängder? Big Data Analytics, som går ut på att identifiera och kommunicera mönster i stora datamängder och kommer enligt rapporten att vara en absolut pådrivande faktor för att industrins affärsmodeller omvärderas och utvecklas de kommande åren.
Stora värden ligger i Industrial Dark Data – data som maskiner lagrat i övervakningsloggar under många år. Om de kan tas fram och analyseras med metoder som inte fanns för några år sedan skulle detta hjälpa industrin att t ex minska oplanerade stopp och öka produktiviteten.
För ett gruvföretag skulle förmågan att fånga och agera på data i realtid, upptäcka samband mellan väder, operatörsscheman och utbildningsnivå hos operatörerna, innebära att det kan reducera tiden som går bort på grund av skador. Skadefrekvenser kan förutses, förebyggande åtgärder kan tas fram.
Rapporten trycker på att det är industrins förmåga – hur den nya tekniken används – som är avgörande om den ska bli en konkurrensfördel. Utbildning räcker inte för att beskriva kompetensen. Rätt förmågor, i rätt tid, är avgörande.
Automation Competency ModeL, ACM, är en modell som utarbetats av amerikanska The Automation Federation och arbetsmarknadsdepartementet. Modellen beskriver rollerna och kraven inom automationsbranschen samt klassificerar olika kompetensbehov. Genom att ha en gemensam modell kan också olika intressenter kommunicera med varandra, försörjning och efterfrågan på kompetens hålls på en konstant hög nivå. Modellen marknadsför och förbereder studenter, underlättar företagens rekryteringar och hjälper utbildningssystemet att utforma kurser och program.
Industriell IT och automation är en Sveriges viktigaste näringar, står för tio procent av världens automationsindustri, enligt Automation Region, och omsätter 50 miljarder kronor årligen, exporterar tjänster för tolv miljarder och har 25 000 anställda.
Läs mer om rapporten Tredje vågens automation, kritiska faktorer
Peter Håkansson
Artikeln tidigare införd i Process Nordic nr 1 2015