Ständigt miljardregn över processindustrin
Process Nordic har kartlagt hur stor andel av Sveriges energisubventioner som går till processindustrin. Det handlar om många miljarder varje år, och mest går till pappers- och massaindustrin.
Bildtext: Sveriges energisubventioner 2012 som ökar energiefterfrågan – 16 miljarder kronor
År 2012 fick staten in 40 miljarder svenska kronor från energiskatt på el och bränslen. Majoriteten av pengarna kom från hushållens plånböcker. Samma år uppgick energisubventionerna till ungefär 16 miljarder kronor. I den kartläggning som Process Nordic har gjort kan vi visa att minst 9,5 miljarder gick direkt till processindustrin, och allra mest tillfaller pappers- och massaindustrin.
Den enskilt största subventionen är processindustrins undantag från kvotplikt i elcertifikatssystemet. Genom att slippa bidra till utbyggnaden av förnybar energiproduktion sparar industrin drygt sju miljarder kronor varje år. Energiskatteavdraget summerar till lite mer än två miljarder i uteblivna kostnader plus 157 miljoner kronor i retroaktiv återbetalning.
Småpotatis i sammanhanget är PFE-programmet för energieffektivisering – som är under avveckling eftersom det misstänks vara ett otillåtet statsstöd, men under 2012 som vår kartläggning fokuserar på, var elskatteavdraget 153 miljoner kronor.
Industrin har fler avdragsmöjligheter som till viss del inkluderas i våra siffror, men som Process Nordic till viss del inte kunnat spåra.
Dessutom gör industrin mångmiljardavdrag för koldioxidskatt, långt större belopp än energiskatteavdragen, men dem har vi valt att inte kartlägga.
Större delen av processindustrin berörs ju av EUs system för handel med utsläppsrätter, ETS. Därför får den kraftig rabatt på den svenska koldioxidskatten. Motiveringen är dels att undvika koldioxidläckage, det vill säga att verksamhet flyttar utomlands till ställen med mildare utsläppskrav, dels att kostnaden för utsläppsrätter i ETS ska ha en tillräckligt styrande miljöeffekt i sig själv och inte behöver extra nationella skattepålagor.
Redan före alla avdrag och subventioner har industrin ganska förmånliga beskattningsvillkor. Medan industrin över hela Sverige betalar 0,5 öre i elskatt får hushållen betala från 19,4 öre/kWh i norra Sverige till 29,3 öre/kWh i södra Sverige. Den generella energiskatten på fossila bränslen är 8,2 öre per kWh, men genom olika avdrag och undantag kommer industrin alltså undan mycket billigare.
När Riksrevisionen granskade de klimatrelaterade skatterna under 2011–2012 konstaterades en stor skillnad mellan hushållen och industrin. Omräknat i kostnad per ton utsläppt koldioxid betalade hushållen 2 800 kronor i skatt medan industrin och energibranschen bara behövde betala 140 kronor.
– Det var stora skillnader mellan hur mycket olika förorenare betalade för sina utsläpp. Dessutom fanns inte någon samlad och tydlig bild av hur mycket olika förorenare betalade för utsläppen, säger utredaren Fredrik Engström på Riksrevisionen.
På frågan om vad Riksrevisionen tycker om siffrorna på energisubventioner som Process Nordic tagit fram får vi följande besked:
– Vi kan bara uttala oss om data i vår rapport och de slutsatser som vi drog för två år sedan. Däremot bedömer jag att de huvudsakliga slutsatserna i vår rapport fortfarande är aktuella, säger Fredrik Engström.
Riksrevisionen rådde regeringen att utreda hur stor risken för koldioxidläckage verkligen är, och om alla kompensationskrav från industrin och andra grupper är välgrundade. Fortfarande verkar en sådan utredning lysa med sin frånvaro, i alla fall utifrån de förfrågningar som Process Nordic har gjort.
Kostnaden för de klimatrelaterade punktskatterna blir i praktiken lägre för företagen än vad det verkar – eftersom dessa skatter är avdragsgilla vid företagens inkomsttaxering.
Jesper Gunnarsson
Artikeln tidigare publicerad i Process Nordic nr 1 2016