23948sdkhjf

Stålexportens värde 41 miljarder 2014

När bergshanteringens kvinnor och män samlas till Hindersmässan i Örebro idag och i morgon kan de se tillbaka på ett stålår där värdet på svenska stålexporten ökade med tio procent – och uppskattas till cirka 41 miljarder kronor.
Totalt tillverkades 4,5 miljoner ton råstål under året, vilket är en ökning med drygt 3 procent jämfört med 2013. Stålverkens leveranser av handelsfärdiga produkter ökade med 4 procent till 3,5 miljoner ton.

Den samlade produktionen av råstål i världen steg med 0,8 procent och landade preliminärt på 1 661 mil­joner ton, vilket är nytt världsrekord.

– Det är fortfarande en tuff marknad med en massiv utbyggnad i Asien som lett till att det finns en stor överkapacitet av stål på världsmarknaden. Dock har Europa, dit två tredjedelar av svensk stålexport går, ökat sin efterfrågan något, säger Bo-Erik Pers, vd för Jernkontoret.

– Svenska stålföretag bidrar med sina produkter till samhällsbyggande över hela världen. Men ambitionen slutar inte där, utan stålindustrin vill bli en ännu starkare aktör i omvandlingen till det hållbara samhället och ta ett större ansvar för människa och miljö. Med visionen för 2050

– "Stål formar en bättre framtid" och dess åtagande om teknikutveckling, kreativa medarbetare och miljönytta stakar industrin ut vägen in i framtiden. Där kommer den svenska specialstålsinriktade stålindustrin att vara en viktig aktör för att hitta lösningar på många av de problem som mänskligheten står inför.

– Långsiktighet, nytänkande och anpassning till kundernas behov har kännetecknat järn- och ståltillverkarna i snart tusen år. Att ligga i frontlinjen och bana väg innebär att andra ståltillverkare försöker att följa efter, vilket i sin tur kräver en allt högre utvecklingstakt så att vi kan behålla försprånget. Ur ett samhälleligt globalt perspektiv är detta naturligtvis av godo eftersom produkter som har stora miljömässiga fördelar på detta sätt, över tid, får en ännu bredare användning.

– Konkurrenskraften måste upprätthållas och det är därför nödvändigt med en ökad tydlighet från politiskt håll att industrins tillväxt och konkurrenskraft vägs mot andra krav. Det blir en utmaning för den nya regeringen att inte ersätta tillväxtpolitiken med skattehöjningar på arbete, elproduktion och avstånd till marknaden, samt att energipolitikens låsningar dyrkas upp.

– Det är min bestämda uppfattning att den svenska stålindustrin har en framtid. Utmaningen ligger i att kunna hålla uppe farten, dels i utveckling av nya avancerade stål och dels i utveckling av service- och tjänsterbjudanden som är kopplade till stålen, avslutar Bo-Erik Pers.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.187