Biogasanläggningen – en luktfri granne?
Hur mycket stör de svenska biogasanläggningarna de närboende med dålig lukt? I en ny rapport som tagits fram av Biogas Öst och Biomil har klagomålen undersökts.
Undersökningen visar att orsakerna till luktklagomålen till största delen berott på oplanerade driftstörningar, inkörningsproblem och materialhantering. I många fall har det inte varit möjligt att avgöra om lukten härrört från just biogasanläggningen eller om den kommit från annan industriell verksamhet i omgivningen.
– Bra kommunikation med boende i närområdet är viktigt vid etablering av biogasanläggningar. Med rätt utrustning kan biogasproduktionen utföras utan att medföra störningar för närliggande bostäder och organisationer, menar Emelie Severinsen, författare till rapporten.
Som ett bra exempel lyfter hon fram Falkenbergs biogasanläggning som etablerades 2009 och som aldrig haft några klagomål kring lukt. Det har skett genom att tidigt etablera en dialog med invånarna och en förankring hos personer i kommunen. En noggrann utredning kring lokaliseringsalternativ ledde till en bra placering av anläggningen och genom att hålla kontinuerliga informationsträffar har en fortsatt aktiv dialog hållits igång med de närboende, samtidigt som driften fortsätter år efter år utan klagomål.
I undersökningen har även villkoren för lukt i anläggningarnas tillståndsbeslut granskats. Granskningen visar att det inte finns någon direkt likhet i villkorsformuleringarna utan att de är olika formulerade från fall till fall. Det går inte att finna likheter mellan villkoren beroende på vilken anläggningstyp de berör och inte heller om villkoren gäller äldre eller nyare anläggningar.
Studien visar också att tillståndsbesluten behandlar lukt antingen generellt eller genom ett tekniskt specifikt villkor. Generellt formulerade villkor skrivs med övergripande termer och ger verksamheterna möjlighet att utforma arbetet utifrån en mer öppen bedömning medan de tekniskt specifika villkoren anger särskilda åtgärder eller behandlingsmetoder.
Studien visar dock att villkorsformuleringarna inte påverkar utfallet av luktförekomster vid de undersökta anläggningarna eftersom luktklagomål har inkommit både mot anläggningar med generellt formulerade villkor och de med tekniskt specifika krav.
– Vi hoppas att vi genom denna publikation kan skapa en grund för en ökad samsyn mellan handläggare på olika länsstyrelser i Sverige, säger projektledaren Suzette Westling.
Rapporten är publicerad av Svenskt Gastekniskt Center i SGC Rapport 298 ”Tillståndsvillkor och luktförekomster vid biogasanläggningar i Sverige”.