Skatterabatterna når hela industrin
I Sverige finns politiskt beslutade undantag så att elintensiva företag slipper betala olika skatter. Syftet är att undvika industriflykt till utlandet och koldioxidläckage. Men nu visar en rapport att hela industrin får ta del av skatterabatterna, oavsett hur den internationella konkurrensen ser ut.
Först klarlägger rapporten att det framför allt är skogs-, järn- och metallindustrin samt raffinaderi- och kemibranschen som är elintensiva, i vissa fall mycket elintensiva. Men det är bara skogs-, järn- och metallindustrin som betraktas som tillräckligt internationellt konkurrensutsatta enligt myndighetens definition.
Undersökningen av de olika skatteundantagen visar att inte bara internationellt konkurrensutsatta elintensiva företag får ta del av rabatterna, utan de flesta industriföretag och branscher. Ett annat tydligt samband är att de företag som inte är med i EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS), och inte heller har varit med i programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE), har högre skatteutgifter för sin energianvändning.
Även om processindustrin betalar stora summor i energiskatt, enligt rapporten omkring en miljard per år, så kan skatterabatterna bli betydande. Bara undantaget från kvotplikten i elcertifikatssystemet besparar skogsindustrin 4,6 miljarder kronor varje år, stål- och metallindustrin 1,3 miljarder och nästan en miljard årligen för kemiindustrin. Totalt beräknas undantagen för hela industrin vara värda 25 miljarder kronor per år.
Rent generellt har skogsindustrin fler undantag, vilket till viss del också beror på frivillig anslutning till PFE. Stål- och metallindustrin har generellt sett inte anslutit sig till energieffektiviseringsprogrammet, trots att de kunnat spara många skattekronor. Därför har de också de högsta utgifterna för alla de tre olika skatterna som studerats: energiskatt, koldioxidskatt och elskatt.
För de företag som är med i ETS har lågkonjunkturen resulterat i ett överskott av utsläppsrätter vilket i praktiken blivit en ekonomisk tillgång för dessa företag. De som haft störst energianvändning har också flest överblivna utsläppsrätter. Det gäller skogsindustrin men i ännu högre grad stål- och metallindustrin.
Om myndighetens rapport kommer att leda till politiska förslag från regeringen och beslut i riksdagen återstår att se. Näringsdepartementet har länge utarbetat ett förslag till nytt energieffektiviseringsprogram för industrin. Någon ytterligare information om det nya förslaget har Process Nordic inte lyckats få fram.
Jesper Gunnarsson
Fakta: Branscherna
Så här definierar Energimyndigheten de olika branscherna:
Gruvindustri: utvinning av mineral och metaller.
Skogsindustri: tillverkning av trä och trävaror, sågning och hyvling, tillverkning av massa, papper och pappersvaror.
Raffinaderier och kemi: petroleumraffinering, tillverkning av kemikalier, kemiska produkter och läkemedel.
Stål- och metall: Framställning av järn-, stål, ferrolegeringar och andra metaller än stål, primärbearbetning av stål och metallgjutning.
Artikeln tidigare publicerad i Process Nordic nr 10 2014