Smarta nät kapar oljeförbränningen
Vid produktionsstörningar i Mörrums bruk kan Karlshamns energibolag tvingas kompensera med oljeeldning. Med hjälp av artificiell intelligens i fjärrvärmesystemet har företaget minskat oljeförbränningen genom att styra uppvärmningen i flerfamiljshus – utan att någon av de boende märker något.
bildtext: Det kommunala energibolaget använder spillvärme från Mörrums bruk, men tillgången på spillvärme beror på variationer i produktionen. (Foto: SCA)
Det pratas mycket om smarta elnät, medan de nya smarta fjärrvärmenäten hittills inte fått stor uppmärksamhet. Trots att potentialen för den nya tekniken är särskilt stor i Sverige med sin utbyggda infrastruktur för fjärrvärme.
Hittills har energibolagen bara kunnat styra fjärrvärmedistributionen genom temperatur och flöde. Med hjälp av artificiell intelligens kan datorer hos energibolaget och i större fastigheter samarbeta för att använda värmen på ett smartare sätt. Vinsterna är både ekonomiska och miljömässiga. Bostadsbolag vill effektivisera energianvändningen och energibolag vill fördela effektuttaget så de inte behöver elda med olja när förbrukningen tillfälligtvis är hög.
– I Sverige finns stor potential till snabba besparingar eftersom både energibolag och en stor del av fastigheterna ägs av kommunerna. Så om politikerna är på hugget finns pengar att spara och miljövinster att göra, säger Christian Johansson, utvecklingschef på Noda som utvecklat mjukvaran.
I Karlshamn pågår just nu ett projekt där Noda samarbetar med det kommunala energibolaget, som använder spillvärme från Mörrums bruk. Problemet är att tillgången på spillvärme beror på variationer i produktionen, och att efterfrågan beror på styrsystemen i fastigheternas värmecentraler.
Energibolaget har därför erbjudit större fastigheter i kommunen att gratis få installera Nodas programvara som har direktkontakt med värmeproduktionen. Om det uppstår ett produktionsstopp på bruket kan det smarta programmet i varje fastighet minska effektuttaget under några timmar. Minskningen skiljer sig ofta mellan fastigheterna; i ena kan effektuttaget minskas med åtta procent, i ett annat 23 och i ett tredje 39 procent. På grund av värmens tröghet i byggnader så märker de boende inte ens av denna tillfälliga effektminskning.
Mjukvaran gör hela tiden prognoser över hur det kommande dygnet förväntas bli, utifrån nätstatistiken. Programmet blir nämligen smartare hela tiden och lär sig av historien.
Fast i själva verket är justeringarna mycket kortare än timmar och dygn. Effektuttaget bollas hela tiden runt i fastighetsbeståndet. Mycket små ändringar för flera hundra stora flerfamiljshus gör stor skillnad för energibolaget. Skillnaden mellan att vara tvungen eller slippa starta upp sin oljepanna.
– Hittills har vår mjukvara återbetalat sig fyrdubbelt, det vill säga för varje investerad krona från energibolagets sida har sparat fyra kronor, säger Christian Johansson.
Problemen med fossilberoende spetsvärme uppstår naturligtvis oftare vid normala vintertemperaturer, men redan vid ett par minusgrader uppstår ett ökat behov av att använda spetsvärme.
– I princip fungerar byggnaderna som en jättelik ackumulatortank. Om du vet att det finns gott om värme nu, men brist om tolv timmar, då kan du öka effektuttaget nu och kanske helt undvika de höga värmepriserna om ett halvt dygn, säger Christian Johansson.
Den styrande delen av programvaran är inte uppkopplad till internet, så någon risk för hackerattack finns inte. Och om den mot förmodan skulle slås ut händer inget annat än att fastighetens vanliga styrsystem fortsätter som vanligt. Nodas mjukvara ligger bara som ett extra lager ovanpå och gör finjusteringar inom det ordinarie styrsystemets felmarginal.
– För fjärrvärmebranschen borde den här tekniken vara extra välkommen för att kunna konkurrera med de allt effektivare värmepumparna och erbjuda fortsatt låga fjärrvärmepriser, säger Christian Johansson.
Jesper Gunnarsson
Artikeln är tidigare införd i Process Nordic nr 9 2014