”Vi borde vara mer närvarande inom offshore”
Tommy Hertzberg är en av initiativtagarna till konsortiet Offshore Väst. Målet är att allt fler svenska företag ska exportera produkter och kunnande till socklarna ute i Nordsjön och Norska havet.
Foto: Jesper Gunnarsson
Därför har bland annat Tommy Hertzberg dragit igång satsningen Offshore Väst, ett konsortium som knyter ihop svenska företag och högskolor för att ta en större del av marknaden.
– Sverige har företag, ingenjörer och produkter i världsklass och då tycker jag att vi borde vara mer närvarande i offshore-industrin. Den ligger inte ens långt bort, säger han.
Tommy Hertzberg är sektionschef på SP Fire Research vid SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. Tillsammans med Chalmers är institutet en huvudsaklig finansiär för konsortiets projektledning. Företagen bidrar med arbetskraft och engagemang. De största finansiärerna är dock Vinnova och Västra Götalandsregionen.
Tanken är att hitta lämpliga samverkansprojekt för att kunna exportera produkter och kunnande. En konkurrensfördel är Sveriges låga lönekostnader jämfört med Norges, och i takt med att de större fyndigheterna sinar ökar kostnaderna för varje kvarvarande fat olja som tas upp. Ett allmänt ökande kostnadsläge i Norge ökar möjligheten ytterligare.
Förutom Chalmers deltar också KTH och Linnéuniversitetet. De har alla infört kursmoment för att öka studenternas kunskap om offshoreindustrin, något som tidigare inte funnits. Ändå har ingenjörerna varit eftertraktade i grannlandet västerut. Det är visserligen bra att ingenjörerna flyttar till jobben, menar Tommy Hertzberg, men han vill helst se en helt annan utveckling.
– Istället för att en strid ström ingenjörer går från svenska högskolor till Norge tycker jag att vi ska behålla vår kompetens och istället exportera produkter och kunnande. När jag insåg hur illa det var, att det inte fanns en gemensam satsning inom det här området, då ansökte vi om pengar från Vinnova och fick en första finansiering för två år, säger han.
Konsortiet arbetar inom tre tekniska ämnesområden: olja och gas, havsbaserad energiproduktion samt service och underhåll. Dessutom riktas särskilda insatser mot akademin och affärsutveckling av små- och medelstora företag.
– Forskningsfinansiärerna vill helst se framgångssagor där ett litet företag blir ett globalt, världsledande företag. Men det som företagen ofta behöver hjälp med är att veta vilka krav som norska lagar och standarder kräver. Och så lite kontakter inom branschen. Sen kan de börja exportera, säger Tommy Hertzberg.
I grunden är han civilingenjör i kemiteknik med en doktorsexamen i simulering och modellering av kemiska reaktorer. Hela hans karriär är full av bananskal. Egentligen var det inte meningen att doktorera, inte heller att bli brandforskare. Inte ens att bli sektionschef. Det bara blev så.
Doktorandstudierna fylldes av avancerade matematiska beräkningar för att noggrant förutsäga olika kemiska reaktioner. Bränder är däremot inte lika lätta att kalkylera med partiella differentialekvationer.
– Brandförlopp är mycket svåra att förutsäga och det är väl därför som det inte är ett större forskningsområde på universiteten. Samtidigt handlar det om stora ekonomiska belopp som kan gå förlorade så det finns pengar att spara på bra brandskydd, säger Tommy Hertzberg.
I själva verket var det brandforskningen som så småningom ledde till konsortiet Offshore Väst. Hans kollegor har länge jobbat med att ersätta trä och stål i de övre delarna av båtkonstruktioner med fiberarmerad plast.
Den största fördelen är att hela fartyget blir lättare och därmed minskar sin bränsleförbrukning. Materialet höjer också stabiliteten och minskar kostnaden. Även oljeriggar kommer att öka andelen lättviktsmaterial såsom plast, när allt mer ska få plats på samma plattform. Dessutom rostar inte plasten. Stål beräknas hålla i 25–30 år i den tuffa havsmiljön.
Nackdelen är dock att plasten brinner bra och mister sin bärighet vid lägre temperaturer än stål. Det är här som Tommy Hertzberg och hans kollegor kommer in i bilden.
– Jag märkte att den offshore-marknaden är jättestor och att vi har mycket kunnande i Sverige. Vissa stora företag har lyckats, samtidigt som mindre företag i inlandet ännu inte har nått alla sina potentiella kunder i offshore-industrin eller ens vet att de existerar. Det fanns inget större samarbete ens på västkusten, berättar han.
Enligt honom är olje- och gasindustrins två största utmaningar att dels förlänga livslängden på de nuvarande fälten, dels att ta upp olja och gas i Arktis på ett säkert sätt.
– Däruppe finns lika mycket gas som vi tagit upp hittills.
Men med tanke på att utsläppen av koldioxid snarare bör minska än att öka, är det verkligen en bra idé att fortsätta satsa på fossila bränslen?
– Det är inte mitt ansvar som forskare. De fossila bränslena kommer att fiskas upp så länge det inte finns något politiskt beslut om motsatsen. Därför kan vi lika gärna se till att det görs så säkert som möjligt, menar Tommy Hertzberg.
Ett år har gått sedan konsortiet bildades. Finansieringen från Vinnova räcker i ett år till. Därefter kan nya pengar sökas om innovationsmyndigheten är nöjd med deras arbete.
– Jag tror att vi kommer att få förlängt, annars kan vi förhoppningsvis söka pengar från annat håll. Hur det än går kommer Chalmers och vi här på SP att fortsätta satsa på det här konsortiet, säger Tommy Hertzberg.
Jesper Gunnarsson
Fakta
Namn: Tommy Hertzberg
Ålder: 56 år.
Familj: sambo och två söner.
Fritidsintressen: träning och att snickra på stugan i Skåne.
Utbildning: Civilingenjör i kemiteknik vid Chalmers som disputerat på simulering och modellering av kemiska reaktorer vid LTH.
Karriär: forskningsingenjör på Perstorp elektronik (1984-1988), doktorand vid Lunds universitet (1988-1997), forskare på ABB inom rökgasrening i Växjö (1997-2000) och sedan fjorton år brandforskare på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut i Borås.
Intervjun tidigare införd i Process Nordic nr 8 2014