23948sdkhjf

Slarv bakom flesta kemikalieutsläppen

Process Nordic har kartlagt olycksstatistik över kemikalieutsläpp vid svenska industrianläggningar. De flesta olyckor sker på grund av bristande underhåll, grovt slarv eller att säkerhetsanordningar saknas.
Den största andelen olyckor med kemikalieutsläpp sker under drift, lite drygt 40 procent av olyckorna. En tredjedel sker under lastning/ lossning och var fjärde under lagring. Oftast handlar det om utsläpp av olika gasformiga kolväten, syror eller petroleumprodukter.

Sammanlagt har Process Nordic gått igenom 37 olyckor. De allra flesta beror på lättupptäckta tekniska fel: trasiga ventiler, spruckna tätningar och sönderrostad processutrustning. Vissa haverier skulle kunna ha undvikits med en bättre organisation och underhållsrutiner. I en femtedel av olyckorna brister företagen grovt i sitt säkerhetsarbete.

Trots lagstiftningen verkar det som att företagen inte anmäler olyckor så ofta som de borde. Just nu håller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att färdigställa en statistikrapport om olycksanmälningar.

– Jag kan avslöja att det finns ett stort mörkertal när det gäller transport av farligt gods som omfattar industrin. Räddningstjänsten gör tre-fyra gånger så många insatser jämfört med vad verksamhetsutövarna rapporterar till oss. Alla olyckorna ska visserligen inte rapporteras, men en hel del av dem, säger handläggaren Marianne Stålheim på MSB.

Ett flertal tjänstemän på myndigheten uttrycker missnöje över lagstiftningen. Till exempel ska händelser enligt lagen om skydd mot olyckor rapporteras till kommunen och MSB, men det är länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet och ska följa upp händelserna.

– Det är lite omvänt att vi i vår tur måste informera länsstyrelserna, säger Peter Norlander på MSB.

När myndigheten följde upp olyckor som skett under 2010 och 2011 på sevesoverksamheter hade anläggningarna i snitt vidtagit fem åtgärder och åttio procent av dessa var genomförda. I de allra flesta fall hade säkerheten höjts vid företaget, men det fanns också exempel på internt motstånd, både hos operatörer men också ledningen som ansett att säkerhetsåtgärden varit dyr att genomföra.

I en annan rapport framgår att företagen är dåliga på att uppskatta miljöskadorna av utsläppen.

– Vissa företag verkar inte tycka att det är något miljöproblem när kemikalierna späds ut och ”försvinner” i luft och vatten. Men det är ju det som är själva problemet, att det är svårt att mäta och se vilka miljöeffekterna blir på sikt, säger Marianne Stålheim.

På IVL Svenska miljöinstitutet arbetar Jonas Fejes, miljöforskare och oljeskadeexpert. Enligt honom fungerar lagstiftningen i stort sett bra. De utsläpp som borde gå till domstol gör också så: när utsläppen är stora, när utsläppet går att spåra till ett företag och när de har struntat i säkerheten så grovt att det kan betraktas som brottsligt. I regel brukar det leda till en fällande dom.

– Däremot kan man diskutera om böterna är tillräckligt avskräckande och får företagen att förbättra sitt säkerhetsarbete. Då tycker jag att böterna är lite för låga, säger Jonas Fejes.

När det gäller oljeutsläpp till havs kan kustbevakningen numera bötfälla fartyg på plats ifall de upptäcker ett utsläpp. Boten är på flera hundratusentals kronor och fartyget får inte fortsätta förrän pengarna är betalda. Överklaga och motbevisa utsläppet får de göra i efterhand.

– Antal illegala utsläpp till havs har minskat dramatiskt med den åtgärden eftersom det blivit mycket dyrt för rederierna att släppa ut olja. Något liknande skulle man kunna tänka sig på land, säger Jonas Fejes.

JESPER GUNNARSSON

Så har vi tagit fram statistiken

Process Nordic har tagit del av sammanfattningar av olycksrapporter som skickats in till myndigheten för samhällskydd och beredskap för åren 2010–2012. De nyare olyckorna som skedde under 2013 har vi inte gått igenom, eftersom flera av rapporterna ännu inte är klara och godkända.

Innan statistikbearbetningen tog vi bort fyra olyckor som vi inte anser tillhör processindustrin. Därefter gick vi igenom olyckorna och klassificerade dem. De olyckor som vi bedömer har orsakats av ”bristande säkerhetsarbete” handlar i regel om bristande underhållsrutiner, allvarligt slarv eller avsaknad av säkerhetsanordningar och behöver inte ha något direkt samband med storleken på utsläppet. ”Övriga tekniska fel” innehåller alla möjliga händelser, men gemensamt för många av dem är att de är mycket svåra att förutse och ibland beror på ren otur. I ett fall fastnade till exempel en klisterlapp i en säkerhetsventil och orsakade ett väldigt stort gasutsläpp.

Artikeln tidigare införd i Process Nordic nr 8 2014
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.094